Sibirisk hussvala

Sibirisk hussvala Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Svalor Hirundinidae
Släkte	Delichon
Art	Sibirisk hussvala D. lagopodum
Vetenskapligt namn
§ Delichon lagopodum
Auktor	(Pallas, 1811)
Synonymer
Delichon urbicum lagopodum

Sibirisk hussvala[2] (Delichon lagopodum) är en asiatisk fågelart i familjen svalor inom ordningen tättingar.[1] Den behandlas traditionellt som en del av hussvalan (Delichon urbicum), men urskiljs allt oftare som egen art. IUCN kategoriserar den som livskraftig.

Utseende och läten

Sibirisk hussvala är en 13-14 cm lång svartvit svala som är mycket lik hussvalan. Den skiljer sig dock genom att ha mycket mer vitt på övergumpen med även vita övre stjärttäckare samt mycket mindre kluven stjärt. Lätena är mycket lika både hussvalan och orienthussvalan (Delichon dasypus).

Utbredning

Sibirisk hussvala häckar i östra Asien från mellersta och övre Jenisej, Altajbergen och Mongoliet österut till Anadyrland, Ochotska havet och nordöstra Kina.[3] Den övervintrar troligen huvudsakligen i Sydostasien.[3]

Systematik

Fågeln betraktas traditionellt som underart till hussvala (Delichon urbicum). Den urskiljs dock sedan 2016 som egen art av Birdlife International och IUCN på basis av avvikande utseende och det faktum att de verkar häcka parapatriskt i Burjatien[4] och frånvaro av hybridisering på andra ställen där deras utbredningsområden möts.[3] Sedan 2021 urskiljs den också av tongivande International Ornithological Congress (IOC).[5] och 2022 även av BirdLife Sveriges taxonomiska kommitté.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Fågeln hittas i öppna områden som dalar, klippiga sluttningar samt byar och städer. Födan är okänd annat än att det rör sig om insekter. Dess födosökningsbeteende och häckningsbiologi tros inte skilja sig från hussvalans. Arten är flyttfågel som lämnar häckningsområdena i september-oktober och återvänder i april-maj.[3]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Noter

1. ^ [ ] Birdlife International 2024 Delichon lagopodum . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 1 december 2024.
2. BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
3. ^ [ ] del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). Eastern House Martin (Delichon lagopodum). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343897 18 januari 2019).
4. Tebb, G. & Ranner, A. (2002) New significant bird records from Buryatia, Russia. Forktail 18: 101–105.
5. Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
6. Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022. 

Externa länkar

• Wikispecies har information om Delichon lagopodum.
  Artförteckning
• Wikimedia Commons har media som rör Delichon lagopodum.
  Bilder & media