SdKfz 231 (8-rad) är en tung åttahjulig pansarbil som användes av Tyskland under andra världskriget, primärt av spaningsbataljonerna tillhörande pansardivisionerna. Den började utvecklas 1934 som en ersättare för den tidigare SdKfz 231 (6-rad) som var baserade på ett vanligt lastbilschassi och hade tämligen bristfälliga terrängegenskaper. Den ersattes i sin tur av den tunga pansarbilen SdKfz 234 och halvbandvagnen SdKfz 250 från 1943.
Utveckling
Utvecklingen beställdes 1934 för att ersätta den tidigare sexhjuliga SdKfz 231. För SdKfz 231 utvecklades ett eget åttahjuligt chassis med drivning och styrning på alla åtta hjul av Büssing-NAG. Deutsche Werke utvecklade och tillverkade den pansrade karossen och tornet. Pansarbilen hade dubbla förarplatser för körning framlänges och baklänges. Tornet som inrymde skytten och befälhavaren var beväpnat med en automatkanon 2 cm KwK 30 och en kulspruta MG34. Varje bil hade en FuG Spr radio för kommunikation mellan fordon i förbandet.
Varianter
SdKfz 232 tillhörande SS-Division Wiking den 21 juni 1941 med den karaktäristiska ramantennen .
SdKfz 231 : huvudvariant som tillsammans med SdKfz 232 tillverkades i 607 exemplar mellan 1936 och september 1943.[1]
SdKfz 232 : variant av SdKfz 231 med extra radioutrustning i form av en FuG12 radio för kontakt med bakre förband.
SdKfz 233 : understödsvariant som var beväpnad med en kortpipig 7,5 cm Stuk37 i en öppen överbyggnad. Tillverkades i 119 exemplar mellan december 1942 och oktober 1943.[2]
SdKfz 263 : radiovariant som saknade torn och kanonbeväpning. Användes som mobil radiostation för staber tillhörande pansardivisioner såväl som armékårer och arméer. Tillverkades i 240 exemplar mellan april 1938 och april 1943.[3]
