Ett sannolikhetsrum är inom sannolikhetsteori ett begrepp som samlar ihop begreppen utfall, händelse och sannolikhet. Sannolikhetsrum definierades av Andrej Kolmogorov under 1930-talet.
Definition
Låt
vara en icke-tom mängd och
en sigma-algebra i
. En funktion
är ett sannolikhetsmått eller sannolikhet på sigma-algebran
om den besitter de två egenskaperna:
- Funktionen
är ett mått
![{\displaystyle \mathbb {P} (\Omega )=1.}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/505359721385ef4d370fe6c61722bdb3e847138c)
Ett sannolikhetsrum är en trippel
.
är utfallsrummet och elementen i sigma-algebran kallas händelser.
Notera att ett sannolikhetsmått är en reellvärd mängdfunktion, eftersom den avbildar en mängd,
, på ett reellt tal,
(sannolikheten för händelsen A).
Två händelser A och B kallas för varandras komplementhändelser om de är disjunkta och deras union är hela utfallsrummet.
Tillämpningar
Sannolikhetsrum är en effektiv struktur för att beskriva många praktiska sannolikhetsproblemen.
Klassiska sannolikhetsrum
- Huvudartikel: Klassisk sannolikhetsdefinition
Man kan beskriva den klassiska sannolikhetsdefinitionen med ett sannoklikhetsrum. Då blir utfallsrummet
![{\displaystyle \Omega =\{\omega _{1},\omega _{2},...,\omega _{n}\}\,,}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/ffd53c71b9811cc079c575dfe245c104f1fc86eb)
där
och sannolikhetsmåttet är
,
![{\displaystyle \mathbb {P} (A)={\frac {|A|}{n}},}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/c0a1ea5e1fd11e408dc1e526e96237cc2a9192fe)
där
är kardinaliteten för mängden A.
Geometriska sannolikhetrum
- Huvudartikel: Geometrisk sannolikhetsdefinition
Om
är ett måttrum där
kan man definiera ett sannolikhetsmått
,
![{\displaystyle \mathbb {P} _{\mu }(A):={\frac {\mu (A)}{\mu (X)}}.}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/e85273b1e540762251fe1f60532f83a5bc1cdb97)
Det geometriska sannolikhetsrummet för måttet
är en trippel
.
Ofta använder man 1-, 2- eller 3-dimensionella Lebesguemåttet i mängden.
Om
,
och
(kardinalitet som är ett mått), så är den geometriska sannolikheten samma som klassiska sannolikheten.
Sannolikhetsfördelningrum
- Huvudartikel: Sannolikhetsfördelning
Man kan beskriva sannolikhetsfördelningar med ett sannoklikhetsrum. Låt
vara ett sannolikhetsrum och
en stokastisk variabel. Sannolikhetsfördelningrummet för X är
![{\displaystyle (\mathbb {R} ,{\mbox{Bor}}\,\mathbb {R} ,\mathbb {P} _{X})\,,}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/0b75dcac792592d1055effba9a6f00b0dfee9c1c)
där
![{\displaystyle \mathbb {P} _{X}:=X_{\#}\mathbb {P} \,,}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/d748eded6fc178dd4a055f12a618bafabb935e24)
dvs utfallsrummet är reella talen, händelserna är Borelmängder och sannolikhetsmåttet är
:s bildmått
med avseende på X och kallas X:s sannolikhetsfördelning.
Förteckningar
Bara med måtteoretiska definitioner man kan definiera många naturlig förteckningar inom sannolikhetsteori.
Stokastisk variabel
- Huvudartikel: Stokastisk variabel
En stokastisk variabel är en mätbar funktion med avseende på sannolikhetmåttet.
Mer precist, låt
vara ett sannolikhetsrum. En funktion
är en stokastisk variabel om
för alla Borelmängder ![{\displaystyle B\in {\mbox{Bor}}\mathbb {R} .}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/1a8de736cebbb0922c6c964429b60f2e0e96552c)
Detta innebär att en funktion
är
-mätbara.
Väntevärde
- Huvudartikel: Väntevärde
Väntevärde för en stokastisk variabel är en måttintegral med avseende på sannolikhetmåttet.
Mer precist, om låt
vara ett sannolikhetsrum. Om
är en stokastisk variabel så är en väntevärde för X ett tal
.
Här är
en måttintegral med avseende på måttet
.
Varians och kovarians
- Huvudartiklar: Varians och kovarians
Man kan definiera en varians och en kovarians om man vet väntevärdet.
Variansen för ett stokastisk variabel
, med
, är talet
,
och kovarians mellan två stokastiska variabeler
är ett tal
.
Konvergenssatser
Eftersom sannolikhetsmåttet är ett mått och stokastiska variabeler är mätbara får man alla konvergenssatser också för sannolikhetsrummet.
Händelsekonvergenssatsen:
- Om
är händelser så är
.
- Om
är händelser så är
.
Fatous lemma: om
är stokastiska variabler får man att
![{\displaystyle \mathbb {E} (\liminf _{n\rightarrow \infty }X_{n})\leq \liminf _{n\to \infty }\mathbb {E} (X_{n}).}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/42d816b653fd3651c4d5b412db1e0f641bc1fce8)
Monotona konvergenssatsen: om
är stokastiska variabler med
finns det
och
![{\displaystyle \mathbb {E} (\lim _{n\rightarrow \infty }X_{n})=\lim _{n\to \infty }\mathbb {E} (X_{n}).}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/a2f6dd31d1e00b2244921c81c20d4b8e3f8ced5a)
Dominerade konvergenssatsen: om
och
är stokastiska variabler med
för alla
och
finns det
och
![{\displaystyle \mathbb {E} (\lim _{n\rightarrow \infty }X_{n})=\lim _{n\to \infty }\mathbb {E} (X_{n}).}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/a2f6dd31d1e00b2244921c81c20d4b8e3f8ced5a)
Se även