sv Rosmarin

	Rosmarin
	; Från Franz Eugen Köhler:; Köhler's Medizinal-Pflanzen A Blommande kvist, naturlig storlek; Alla nedanstående figurer är förstoringar 1 och 2 Blommor; 3 Blomma, uppskuren på längden; 4 Fertila ståndare; 5 Pollenkorn; 6 Infertil ståndare (Staminodium); 7 Pistill; 8 Fruktämne, uppskuret på längden; 9 Dito, uppskuret på tvären; 10 Fruktkalk; 11 Frukt med avlägsnade kalkblad; 12 och 13 Nötter sedda från olika håll. Vad det som syns ovanför figur 12 föreställer är oklart; ett frö?; 13 Nöt, uppskuret på längden;
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Plisterordningen; Lamiales
Familj	Kransblommiga växter; Lamiaceae
Släkte	Rosmarinus
Art	Rosmarin; R. officinalis
Vetenskapligt namn
	§ Rosmarinus officinalis
Auktor	L., 1753

Rosmarin (Rosmarinus officinalis) är en art i familjen kransblommiga växter^[1].

Beskrivning

**100 g torkad rosmarin**
Ämne	Mängd ^[2]	RDI ^a) (%) ^[3]

Energi	1 387 kJ (331 kcal)	Rask gång 10 000 steg
Kolhydrater	64,06 g	Uppgift saknas
varav kostfiber	42,6 g
Fett (sammanlagt)	15,22 g	Uppgift saknas
varav mättat fett	7,371 g
enkelomättat fett	3,014 g
fleromättat fett	2,339 g
Vatten	9,31 g
Aska	6,53 g
Protein	4,88 g	Uppgift saknas
Kalcium	1,280 g	160
Magnesium	220 mg	59
Fosfor	70 mg	10
Askorbinsyra (C-vitamin)	61,2 mg	0,8
Fytosteroler	58 mg	Uppgift saknas
Natrium	50 mg	6
Järn	25,25 mg	180
Zink	3,23 mg	32
Mangan	1,867 mg	93
Pyridoxiner (B₆-vitamingruppen)	1,74 mg	100
Niacin (B₃-vitamin)	1 mg	16 niacinekvivalenter
Koppar	550 μg	55
Tiamin (B₁-vitamin	514 μg	47
Riboflavin (B₂-vitamin)	428 μg	31
Folat (B₉-vitamin)	307 μg	153
Selen	4,6 μg	8
Retinol (A-vitamin)	3 128 IE	800 retinolekvivalenter
_______________ ^a) Rekommenderat dagligt intag, typvärden för 50-årig man. För annan ålder, kvinnor och barn kan värdena avvika, såväl uppåt som nedåt

Rosmarin är en städsegrön halvbuske som blir mellan 0,5 och 2 m hög där den är vildväxande. Grenarna är bruna och kan vara upprätta, utbredda eller, mer sällan, krypande. Bladen är barrliknande, skaftlösa med inrullade kanter, mörkgröna på ovansidan och gråaktigt ullhåriga på undersidan. De är 15 – 40 mm långa, 1,2 – 3,5 mm breda och mycket aromatiska. Blomställningen och blomskaft har stjärnhår. Foderbladen är gröna eller purpuraktiga, från början ullhåriga, senare nästan kala. Kronan blir 10 –1 2 mm, blekt blå eller mer sällan vitt eller rosa.

Det finns även odlade sorter med vita, rosa eller lila blommor.

Rosmarin tål beskärning väl, vilket gör den till en mycket bra örtkrydda.

En liknande art är Rosmarinus eriocalyx som dock har grå grenar, mindre blad (5 – 15 mm) och blomställningar med både stjärnhår och långa glandelhår.

Habitat

Rosmarin är vildväxande i trakterna kring Medelhavet.

I Sverige odlas den oftast i kruka, men klarar sig ofta på friland längs kusterna i Sydsverige. I övriga Sverige går det bra att sätta ut plantor i trädgården under sommarhalvåret, men de bör tas in under vintern.

Biotop

Varmt och soligt i näringsrik mylla.

Etymologi

Blommande rosmarin

Släktnamnet rosmarinus kommer från latin och betyder "havets dagg".^[4] En teori är att namnet i den betydelsen beror på att rosmarinens blommor är ljusblå, små och många, och att det kan se ut som om växten är täckt av daggdroppar, när den blommar.
Artepitetet officinalis kommer av latin officina, med grundbetydelsen verkstad, men med den speciella tillämpningen apotek, som tillverkar läkemedel. Syftningen är rosmarins traditionella användning som medicinalväxt.

Ordet "rosmarin" finns belagt i svenska språket sedan 1500-talet.^[4]

Användning

De färska eller torkade bladen används som krydda till bland annat kött, vilt och kyckling.

Färsk rosmarin kan användas både vid tillagning och i sallader.

Den torkade formen består av korta hackade växtdelar, men blir oftast inte mjuka under tillagning, vilket kan uppfattas som något störande vid förtäring.

I områden med medelhavsklimat används rosmarin som flerårig prydnadsväxt.