Rolf Rheborg
Rolf Sigurdsson Rheborg, född 7 mars 1922 i Nya Varvets församling i Göteborgs och Bohus län, död 8 augusti 1983[1] i London,[2] var en svensk militär. BiografiRheborg avlade studentexamen vid Karlskrona högre allmänna läroverk 1940.[3] Han avlade sjöofficersexamen vid Sjökrigsskolan 1943 och utnämndes samma år till fänrik i flottan. Han befordrades till löjtnant 1945, var kadettofficer vid Sjökrigsskolan 1945–1946, tjänstgjorde vid Marinstaben 1947–1948 och 1950 samt gick Stabskursen vid Sjökrigshögskolan 1951–1952. Han befordrades till kapten 1952[2] och tjänstgjorde vid Planeringsavdelningen i Marinstaben 1953–1955,[3][2] varefter han var lärare i taktik vid Sjökrigshögskolan 1955–1956, var flaggadjutant vid chefens för Kustflottans stab tillika repetitör vid Sjökrigshögskolan 1956–1958 och tjänstgjorde i Ubåtstjänstavdelningen vid Marinstaben 1958–1960.[3] År 1960 befordrades Rheborg till kommendörkapten av andra graden,[2] varefter han var lärare i sjötaktik vid Sjökrigshögskolan 1960–1961,[3] var lärare i taktik och stabstjänst vid Militärhögskolan 1961–1964,[3][4] befordrades till kommendörkapten av första graden 1963, var chef för 1. ubåtsflottiljen 1964–1965,[2] var chef för Vapentjänstavdelningen i Sektion 3 i Marinstaben 1965–1966 och var chef för Planeringsavdelningen vid Marinstaben 1966–1969.[3] År 1969 befordrades han till kommendör, varpå han var chef för Sjökrigsskolan 1969–1971[2] och chef för Sektion 3 i Marinstaben 1971–1973.[2][5] Rheborg befordrades till konteramiral 1973 och var stabschef vid staben i Södra militärområdet 1973–1978[2] samt från 1979 till sin död marinattaché vid ambassaden i London tillika armé-, marin- och flygattaché vid Haag.[6][7] Rheborg invaldes 1961 som ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet[8] och upphöjdes 1973 till hedersledamot.[9] Han invaldes 1969 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[10] Rolf Rheborg var son till Sigurd Rheborg, kommendörkapten av första graden i Marinintendenturkåren, och Stina Weijdling. Han var från 1943 gift med Ingegerd Klinga.[9] De fick barnen Hans, Agneta och Anne.[11] Utmärkelser
Referenser
Vidare läsning
|
Portal di Ensiklopedia Dunia