Robert Berghagen

Robert Berghagen
Född	7 juni 1892[1][2] Östersunds församling[2], Sverige
Död	24 april 1987[1][2] (94 år) Katarina församling[2], Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Kungliga Tekniska högskolan
Sysselsättning	Arkitekt[1]
Utmärkelser
Honoris causa
Redigera Wikidata

Robert Berghagen, född 7 juni 1892 i Östersund, död 24 april 1987 i Katarina församling i Stockholm, var en svensk arkitekt. Han var farbror till Lasse Berghagen.

Biografi

Berghagen, som var son till kakelugnsmakaren Nils Nilsson och Karin Nilsson, studerade vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1916–1918, var anställd hos Ivar Tengbom 1919–1921 och bedrev därefter egen verksamhet från 1923. Han var föreståndare för Samfundet för hembygdsvårds byggnadsbyrå 1932–1934, verkställande direktör för Hantverkslotteriet i Stockholm och i Hantverket 1934–1959. Berghagen var vice ordförande i Konstfacks styrelse 1945–1954 (ordförande 1954–1962), styrelseledamot i Svenska slöjdföreningen 1936–1959, vice ordförande i kyrkofullmäktige och ledamot av kyrkorådet i Katarina församling 1950–1968 samt ledamot av stadsfullmäktige i Stockholm 1942–1946.

Robert Berghagen anslöt sig tidigt till de funktionalistiska idealen och ritade Svenska Pressbyråns numera rivna anläggning på Blekholmen den nya stilen 1928.[3] I samma stil följde även Hantverksinstitutet, adress Renstiernas gata 12 / Sandbacksgatan 10 i Stockholm (1939–1941). År 1984 utnämndes han till hedersdoktor vid Umeå universitet.

Berghagen gifte sig 1938 med Margareta Sundin. Han är begravd på Norra begravningsplatsen i Östersund.

Byggnadsverk i urval

Hantverksinstitutets fasad mot Renstiernas gata, 2017.

F.d. verkstadsbyggnaden för Stockholms Hantverksförening, 2017.

• Sockenvägen 472, Affärs- och bostadshus i Gamla Enskede, Stockholm, 1928.
• Villa, Eriksgatan 7, Västerås, 1934.[4]
• Villa, Nockeby, Stockholm, 1931.
• Om- och tillbyggnader för Adolf Fredriks församlings pastorsexpedition och bostäder, Stockholm, 1938–1940.
• Tillbyggnad av Gustaf Vasa kyrkas kolumbarium, Stockholm, 1937 och 1945–1946.
• Hantverksinstitutet, Stockholm, 1938–1940.
• Verkstadsbyggnaden för Stockholms Hantverksförening (granne till Hantverksinstitutet), 1949–1950.

Se även

• Vi bo i Friluftstaden

Referenser

Noter

1. ^ [ ] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.^[källa från Wikidata]
2. ^ [ ] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021.^[källa från Wikidata]
3. SvD: Svenska Pressbyråns eget hus (1928-11-17)
4. SvD: Modernt hus i gammal stad (1934-01-07)

Källor

• Vem är det : Svensk biografisk handbok 1971, red. Eva Löwgren, P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1970 s. 81
• KulturNav: Berghagen, Robert (1892–1987)
• Robert Berghagen på Gravar.se

Litteratur

• Dufwa, Jacques (1983). ”Robert Berghagen.”. Form (Stockholm) (Stockholm : Föreningen Svensk form, 1932-) 1983 (79:5),: sid. 40–41 : ill.. ISSN 0015-766X. ISSN 0015-766X ISSN 0015-766X.  Libris 2295951
• Lundahl, Gunilla (1995). ”Robert Berghagen och den vackrare vardagsvaran.”. Jämten (Östersund : Jamtli/Jämtlands läns museum, 1906-) 1996 (89),: sid. 113–128 : ill.. ISSN 0348-9825. ISSN 0348-9825 ISSN 0348-9825.  Libris 2121074

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Robert Berghagen.
  Bilder & media