Ricarda Huch

Ricarda Huch
Född	Ricarda Octavia Huch 18 juli 1864[1][2][3] Braunschweig[4]
Död	17 november 1947[4][1][3] (83 år) Schönberg[5], Tyskland
Begravd	Hauptfriedhof Frankfurt
Andra namn	Richard Hugo[6] och Ռիչարդ Հյուգո
Medborgare i	Tyskland och Schweiz[5]
Utbildad vid	Zürichs universitet
Sysselsättning	Författare[7], dramatiker, filosof, musiker[5], bibliotekarie, historiker, poet, librettist[5]
Make	Ermanno Ceconi (g. 1898–1906)[5] Richard Huch (g. 1907–1911)[5]
Barn	Marietta Ceconi (f. 1899 och 1899)
Föräldrar	Richard Huch Emilie Huch
Släktingar	Rudolf Huch (syskon)[5]
Utmärkelser
Goethepriset (1931) Wilhelm Raabe-priset (1944)[8] Goethemedaljen för konst och vetenskap Hedersdoktor vid Jenas universitet
Redigera Wikidata

Ricarda Huch. Foto: Wanda von Debschitz-Kunowski
(Menschen der Zeit, Königstein im Taunus, 1930, Abb. 83).

Ricarda Huch, född Huch den 18 juli 1864 i Braunschweig, Niedersachsen, död 17 november 1947 i Schönberg im Taunus, idag en stadsdel i Kronberg im Taunus, Hessen, var en tysk författare, filosof och historiker. Hon var syster till Rudolf Huch och kusin till Friedrich Huch.

Ricarda Huch studerade vid universitet och arbetade därefter som bibliotekarie och lärare.

Ricarda Huch har skrivit lyrik (Gesammelte Gedichte, 1929), dramatik (Evoë, 1892 och Der Bundesschwur, 1900) och romaner (Errinnerungen von Ludolf Ursleu dem Jüngeren 1893 och Von den Königen und der Krone 1903). Som litteraturhistoriker gjorde hon en betydande insats med Blütezeit der Romantik (1899) och Ausbreitung und Verfall der Romantik (1902).

Strävandet efter en ny typ av historisk roman kulminerade i Der grosse Krieg in Deutschland (3 band, 1914). Som ytterligare exempel på Huchs mångsidighet märks kriminalromanen Der Fall Deruga (1917) samt den satiriska framtidsromanen Der wiedererstandene Christus (1926).

I övrigt skrev Huch under 1910- och 1920-talen främst historiska, filosofiska och teologiska arbeten såsom Das Risorgimento (1908), Wallenstein (1915), Luthers Glaube (1916), Der Sinn der heiligen Schrift (1919), Michael Bakunin und die Anarchie (1923), Freiherr von Stein (1925), Im alten Reich (2 band, 1927-29) samt Alte und neue Götter (1930).[9]

Ricarda Huchs romaner behandlar psykologiska problem och den mänskliga viljans kamp mot själslivets okända krafter. Hon har också skrivit historiska skildringar av trettioåriga kriget och Garibaldis Italien i impressionistisk stil.

Ricarda Huch var 1898–1906 gift med den italienske läkaren E. Ceconi och senare med sin kusin advokaten Richard Huch. Hon var från 1929 bosatt i Berlin.

Verk översatta till svenska

• Ludolf Ursleu den yngres krönika (roman) (översättning Kerstin Måås, Geber, 1903) (Erinnerungen von Ludolf Ursleu dem Jüngeren, 1893)
• Från Triumfgatan: lifsbilder (översättning Kerstin Måås, Geber, 1904) (Aus der Triumphgasse. Lebensskizzen 1901)
• Från forna ofredsdagar: historisk berättelse från trettioåriga krigets tid (översättning Hugo Hultenberg, Lindblad, 1915-1917) (Der grosse Krieg in Deutschland, 3 band, 1914)
• Fallet Deruga (roman (översättning Ernst Lundquist, Bonnier, 1917) (Der Fall Deruga 1917)
• Luthers tro: brev till en vän (översättning Carl Dymling, Lindblad, 1917) (Luthers Glaube: Briefe an einen Freund, 1916)
• Vita nätter (översättning Asta Wickman, Tiden, 1957) (Weisse Nächte 1943)
• Skyddsängeln: en brevberättelse (översättning Madeleine Gustafsson, Norstedt, 1989) (Der letzte Sommer, 1910)

Filmatisering

Romanen Der letzte Sommer filmatiserades som Skyddsängeln 1990 av Suzanne Osten.

Priser och utmärkelser

• Goethepriset 1931
• Asteroiderna 879 Ricarda[10] och 8847 Huch[11] är uppkallade efter henne.

Noter

1. ^ [ ] SNAC, SNAC Ark-ID: w6fj3x0p, läs online, läst: 9 oktober 2017.^[källa från Wikidata]
2. International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Huch,_Ricarda, läst: 9 oktober 2017.^[källa från Wikidata]
3. ^ [ ] Internet Speculative Fiction Database, ISFDB författar-ID: 260371, läst: 9 oktober 2017.^[källa från Wikidata]
4. ^ [ ] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Хух Рикарда”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.^[källa från Wikidata]
5. ^ [ ] Katalog der Deutschen Nationalbibliothek, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 118554190, läst: 1 oktober 2024.^[källa från Wikidata]
6. Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20000603066, läst: 30 augusti 2020.^[källa från Wikidata]
7. Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.^[källa från Wikidata]
8. läs online, www.literaturpreisgewinner.de , läst: 20 juli 2021.^[källa från Wikidata]
9. Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 392.
10. Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (879) Ricarda. Springer Berlin Heidelberg. sid. 79. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_880. Läst 23 januari 2021 
11. ”Minor Planet Center 8847 Huch” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8847. Läst 23 januari 2021. 

Externa länkar

• Huch, Ricarda i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
• Huch, Ricarda i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)