Reichsmarine

Tysklands örlogsflagga under Weimarrepubliken

Reichsmarine var namnet på Tysklands flotta efter novemberrevolutionen 1918 (innan dess Kejserliga marinen) och fram till 1935 då den bytte namn till Kriegsmarine under nazisttiden. Det var en del av riksvärnet, den tyska Weimarrepublikens krigsmakt.

Storlek

På grund av Versaillesfredens villkor efter första världskriget var Reichsmarines storlek starkt begränsad jämfört med andra stormakter. Mot slutet skedde dock en viss upprustning bland annat i och med sjösättningen av fickslagskeppen under det tidiga 1930-talet (innan Adolf Hitlers makttillträde).

Organisation

Isbrytare från riksmarinen i Östersjön.

Under chefen för marinledningen lydde:

• Flottans kommando under chefen för flottan. (Flaggskepp: Schleswig-Holstein) i Kiel
  • Chef för slagskeppen
    • Slagskeppen Hannover, Hessen, Schleswig-Holstein, Schlesien.
  • Chef för spaningsstridskrafterna
    • Lätta kryssarna Emden, Köln, Königsberg, Leipzig
    • I. Torpedbåtsflottiljen(Swinemünde)
    • II. Torpedbåtsflottiljen (Wilhelmshaven)
    • 1. Minröjningsflottiljen (Kiel)
• Östersjöns örlogsstation (Kiel)
  • Östersjöns kustförsvar
    • Marinartilleribataljoner i Kiel, Swinemünde och Pillau
    • Kommendanturer i Swinemünde och Pillau
  • Östersjöns fartygsstammdivision
    • Östersjöns fartygsförband i Kiel
  • Östersjöns kustsignalväsende
  • Inspektionen för flottans undervisning
    • Marinskolor i Mürwik, Friedrichsort och Kiel- Wik.
    • Marinfackskolan
    • Marinarkivet (Berlin)
    • tidvis underställda skolfartyg
    • Övningsfartyget Niobe
  • Inspektionen för torped- och sjöminväsendet
    • Torpedförsöksanstalten i Eckernförde.
    • Torped- och signalskolan i Flensburg-Mürwik.
    • Torpedlaboratoriet i Kiel
    • Signalförsöksanstalen
    • Spärrförsökskommandot i Kiel
    • Spärravdelning i Kiel med spärrskola och spärrförband
• Nordsjöns örlogsstation (Wilhelmshaven)
  • Nordsjöns kustförsvar
    • Marinartilleribataljon i Wilhelmshaven
  • Nordsjöns fartygstammdivision i Wilhelmshaven
    • Nordsjöns fartygsförband
  • Nordsjöns kustsignalväsende
  • Inspektionen för marinartilleriet
    • Fartygsartilleriförsöksanstalten i Wilhelmshaven
    • Fartygsartilleriskolan i Kiel
    • Kustartilleriskolan i Schillig och Wilhelmshaven.
  • Marindepåinspektionen i Wilhelmshaven
    • Marinartilleridepåer i Wilhelmshaven, Cuxhaven, Borkum , Pillau, Swinemünde och Kiel- Dietrichsdorf.
    • Marinspärrdepåer i Wilhelmshaven, Grauerort, Kiel-Dietrichsdorf
    • Marinskjutfältet i Altenwalde
• Örlogsvarvet i Wilhelmshaven, samt marinarsenal, tekniskt institut, förvaltningsmyndigheter och marinlasarett.
• Marina lokalmyndigheter i Hamburg, Bremen, Stettin och Königsberg.

Personal

Grundläggande sjöofficersutbildning

Utbildningssteg	Längd i månader	Genomförande	Befordran efter stegets genomförande
Grundläggande infanteriutbildning	4	Stralsund eller Wilhelmshaven	Gefreiter O.A.
Praktisk utbildning	5	Segelskolfartyg	Seekadett
Praktisk utbildning	9	Skolkryssare	Fähnrich z. See
Officerskurs	9	Sjökrigsskolan i Mürwik	-
Praktisk fördjupningsutbildning	2	Torped-, artilleri-, infanteri-, spärr och förbindelsetjänst	-
Fartygstjänst	10	Linjeskepp och kryssare	Oberfähnrich z. See
Officerstjänst	6	..	Leutnant z. See

Källa:[1]

Grader och löner

Lönegrad	Grundlön i riksmark utan bostadstillägg	Grad eller befattning
C1	24 000	Chefen för marinledningen Amiral
C2	19 000	Viceamiral Generalöverstabsläkare
C3	16 000	Konteramiral Generalstabsläkare
C4	12 600	Kommendör Generalläkare
C5	9 700	Fregattkapten Generalöverläkare
C6	7 700 - 8 400	Korvettkapten Överstabsläkare
C7	4 800 - 6 000 - 6 900	Kaptenlöjtnant
C8	2 400 -2 700 - 3 100 - 3 400 - 3 800 - 4 200	Löjtnant Underlöjtnant
C9	3 400 - 3 800 - 4 200	Överläkare Assistentläkare
C10	3 400 - 3 600 - 3 800 - 4 000	Övermusikmästare
C11	..	endast Reichsheer
C12	2 800 - 2 960 - 3 120 - 3 280 - 3 440 - 3 600	Däcksofficer
C13	2 400 - 2 600 -3 000	Musikmästare
C14	2 200 - 2 400 - 2 600 - 2 800	Undervapenmästare
C15	2 400	Överfältväbel Underläkare
C16	2 340	Fältväbel
C17	2 040 - 2 160	Underfältväbel
C18	1 920	Flaggkorpral (Maat) Högbåtsman(Stabsgefreiter)
C19	1 680 - 1 740 - 1 800	Furir (Obergefreiter)
C20	1 410	Korpral (Gefreiter)
C21	1 260	Övermatros
C22	1 080	Matros

Källa:[2]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter

1. Richhardt 2002, sid. 277f.
2. Reichsgesetzblatt Teil I 1927, s. 391 f. 2015-03-13.

Källor

Dirk Richhardt, Auswahl und Ausbildung junger Offiziere 1930-1945, Diss., Magdeburg 2002