Rättvisan (1783)

HM Skepp Rättvisan
Samtida konstruktionsmodell för Kronprins Gustaf Adolf-klassen på Sjöhistoriska museet i Stockholm.
Allmänt
Typklass/Konstruktion	Linjeskepp
Historik
Byggnadsvarv	Karlskrona Örlogsvarv
Sjösatt	2 september 1783
I tjänst	Svenska flottan 1783-1790 Ryska flottan 1790-1808 Brittiska flottan 1808-1813
Öde	1813 försålt i England
Tekniska data
Maskin	Segel
Bestyckning	62 kanoner

Rättvisan, officiellt HM Skepp Rättvisan[a], var ett linjeskepp i svenska Kungliga flottan. Hon var det fjärde av tio snarlika systerfartyg i Kronprins Gustaf Adolf-klassen, som hon bildade tillsammans med Kronprins Gustaf Adolf, Fäderneslandet, Ömheten, Dygden, Äran, Dristigheten, Försiktigheten, Manligheten och Tapperheten. Rättvisan byggdes på örlogsvarvet i Karlskrona efter ritningar av skeppsbyggmästare Fredrik Henrik af Chapman, och sjösattes den 2 september 1783. Skeppet förde en bestyckning av 62 kanoner uppställda på två batteridäck.

Rättvisan deltog i ett antal sjöslag under Gustav III:s ryska krig 1788–90, däribland Hogland 1788, Öland 1789 och Reval 1790. Vid flottans utbrytning ur Viborgska viken seglade hon som andra skepp i den svenska kolonnen efter Dristigheten, men skadades så illa att hon hamnade på efterkälken under den svenska reträtten. Samma eftermiddag blev Rättvisan upphunnen nära Sveaborg av två ryska linjeskepp och en fregatt. Efter 45 minuters strid var det svenska fartyget manöverodugligt och tvingades stryka flagg. Ryssarna inkorporerade därefter Rättvisan i sin egen flotta och ändrade hennes namn till Retvizan (Ретвизан). Rättvisan gjorde sedan tjänst i ryska flottan fram till 1808, då hon beslagtogs av en brittisk örlogseskader i Lissabon. 1813 såldes skeppet i England.

Namnet

Namnet Retvizan användes sedan som traditionsnamn på en lång rad fartyg inom ryska Kejserliga flottan. Det sista var slagskeppet Retvizan, som sänktes av japanska styrkor i Port Arthurs hamn 1904 (se foto nedan).[2]

• 
  Foto på det ryska slagskeppet Retvizan från 1902.
• 
  Ritning av linjeskeppet Rättvisans akterspegel från 1780-talet.
• 
  Ryssarna erövrar Rättvisan efter slaget vid Viborg. Nationalromantisk målning av Carl Sharenberg. I verkligheten var det dock två linjeskepp som tvingade det svenska fartyget till kapitulation.

Anmärkningar

1. Förkortningen "HMS" (Hans/Hennes Majestäts Skepp) började inte användas inom svenska flottan förrän efter 1950. Tidigare användes ”HM” (Hans Majestäts) följt av fartygstyp och namn. Benämningen "linjeskepp" kom inte i allmänt bruk i Sverige förrän omkring 1808. Fram till dess kallades dessa fartyg enbart för "skepp" eller "örlogsskepp".[1]

Referenser

Tryckta källor

• Harris, Daniel G. (1998). Fredrik Henrik af Chapman: Den förste skeppsbyggnadsarkitekten och hans verk. Stockholm: Literatim. Libris 7798985. ISBN 91-973075-0-5 
• Hägg, Erik (1941). Under tretungad flagga: Vår seglade örlogsflotta och dess män 1750–1900. Stockholm: Aktiebolaget Svensk Litteratur. Libris 1408110 
• Unger, Gunnar (1923). Illustrerad svensk sjökrigshistoria: Senare delen, omfattande tiden 1680–1814. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. Libris 648420 
• Wollin, Adolf. ”En gustaviansk sjöofficer, Contre Amiralen Lars Wollin”. Tidskrift i sjöväsendet (Kungliga Örlogsmannasällskapet) (12/1948). ISSN 0040-6945. 

Noter

1. Hägg 1941, s. 37.
2. Wikipedia:Retwisan2012-08-24.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Rättvisan (1783).
  Bilder & media