Québecs regioner

Sedan 1966 är den kanadensiska provinsen Québec indelad i administrativa regioner, sedan 1999 17 stycken. Förutom den administrativa indelningen finns också en traditionell indelning i 20 regioner.

De administrativa regionerna är grunden för provinsmyndigheternas regionala indelningar. I varje region fanns 2003–2015 också ett regionalt samarbetsorgan för kommunpolitiker (conférence régionale des élus på franska) utom i Montérégie, som hade tre, och Nord-du-Québec, där Administration régionale Kativik, cree-organisationen Eeyou Istchee och Conférence régionale des élus de la Baie-James hade denna funktion.[1][2]

Administrativa regioner

Nr Namn Invånarantal (2023)[3] Area (km²)[4][5] Tidigare namn
01 Bas-Saint-Laurent 202 955 22 185 del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987)
02 Saguenay–Lac-Saint-Jean 283 234 95 893
03 Capitale-Nationale 795 917 18 639 Québec (–1999)
04 Mauricie 283 188 35 452 del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997)
05 Estrie 516 919 12 484 Cantons-de-l'Est (–1981)
06 Montréal 2 124 865 498
07 Outaouais 418 999 30 504
08 Abitibi-Témiscamingue 148 797 57 340 Nord-Ouest (–1981)
09 Côte-Nord 89 979 236 700
10 Nord-du-Québec 46 703 718 229 Nouveau-Québec (–1987)
11 Gaspésie–Îles-de-la-Madeleine 92 104 20 272 del av Bas-Saint-Laurent–Gaspésie (–1987)
12 Chaudière-Appalaches 448 665 15 071
13 Laval 451 986 246
14 Lanaudière 551 709 12 313
15 Laurentides 664 510 20 560
16 Montérégie 1 494 119 8 825
17 Centre-du-Québec 260 034 6 921 del av Trois-Rivières (–1987), del av Mauricie–Bois-Francs (1987–1997)

Traditionella regioner

Se även

Referenser

  1. ^ ”Foire aux questions – Dissolution des conférences régionales des élus (CRÉ)” (på franska). Affaires municipales et Habitation Québec. Arkiverad från originalet den 25 maj 2023. https://web.archive.org/web/20230525201457/https://www.mamh.gouv.qc.ca/developpement-territorial/gouvernance-municipale-en-developpement-local-et-regional/pour-plus-de-precisions/foire-aux-questions-dissolution-des-conferences-regionales-des-elus-cre/. Läst 27 maj 2024. 
  2. ^ ”Loi sur le ministère des Affaires municipales, des Régions et de l’Occupation du territoire” (på franska). Légis Québec. 1 januari 2014. sid. 21.5. https://www.legisquebec.gouv.qc.ca/fr/document/lc/M-22.1/20140101#se:21_5. Läst 27 maj 2024. 
  3. ^ ”Fiches démographiques : Les régions administratives du Québec en 2023” (på franska) (PDF). Institut de la statistique du Québec. 2024. sid. 47–51. https://statistique.quebec.ca/fr/fichier/fiches-demographiques-regions-administratives-quebec-2023.pdf. Läst 27 maj 2024.  ISBN 978-2-550-97655-4
  4. ^ ”Évolution et distribution de la population par région administrative, superficie et densité, Québec, 1971-2006”. Institut de la statistique du Québec. 31 januari 2007. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071012210039/http://stat.gouv.qc.ca/donstat/societe/demographie/dons_regnl/regional/203.htm. Läst 13 november 2007. 
  5. ^ Keith, Maxime (september 2021). ”Modifications aux municipalités du Québec” (på franska) (PDF). Institut de la statistique du Québec. sid. 6. https://statistique.quebec.ca/statistiques/divisions-territoriales/bulletins/modifications-municipalites-septembre-2021.pdf. Läst 27 maj 2024. 
Auktoritetsdata