Pygmékaskelot

Pygmékaskelot Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
storleksjämförelse mellan pygmékaskelot och människa
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Valar Cetacea
Underordning	Tandvalar Odontoceti
Familj	Kaskeloter Physeteridae
Släkte	Kogia
Art	Pygmékaskelot K. breviceps
Vetenskapligt namn
§ Kogia breviceps
Auktor	Blainville, 1838
Utbredning
Pygmékaskelotens utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Pygmékaskelot (Kogia breviceps) är den näst minsta arten i familjen kaskeloter. Den minsta är dvärgkaskelot. Den har, som kaskeloten och dvärgkaskeloten, en olja som kallas valrav (spermaceti) i huvudet.

Artepitetet i det vetenskapliga namnet är sammansatt av de latinska orden brevis (kort) och ceps (huvud).[2]

Beskrivning

Pygmèkaskeloten blir ca 3,5 meter lång. Den väger cirka 400 kg. Pygmékaskeloten är mer lik kaskeloten än dvärgkaskeloten, då huvudet är fyrkantigare. Ryggfenan är mycket liten. Pygmékaskeloten är egendomligt färgad, den är blågrå på ryggen men rosa på magen.

Levnadssätt

Pygmekaskeloter lever huvudsakligen ensamma, men ibland bildar de grupper med upp till sex individer. Parningssäsongen är vanligtvis på sommaren. Valen hittas i tempererade hav, och ganska kustnära. Födan består av bläckfisk. Den klassas av IUCN under kunskapsbrist.

Släktskap

Pygmékaskeloten är en tandval som tillsammans med dvärgkaskeloten tillhör släktet Kogia.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Pygmy sperm whale, 8 oktober 2008.

1. Kogia breviceps på IUCN:s rödlista, auktor: Kiszka, J. & Braulik, G. (2019), besökt 8 april 2023.
2. Conder & Strahan, red (2007). ”Kogia breviceps”. Dictionary of Australian and New Guinean Mammals. CSIRO PUBLISHING. sid. 62. ISBN 978-0-643-10006-0