Pressnämnden

Pressnämnden var en fristående sektion som i Sverige under andra världskriget sorterade under myndigheten Statens informationsstyrelse (SIS)[1]:105-106 som upprättats av samlingsregeringen Regeringen Hansson III. Den efterträdde Pressrådet. Pressnämnden fungerade som övervakare och granskare av den svenska pressen.[2] Den kom med påpekanden och varningar till tidningar som överträdde gränserna.[2]

Föregångaren Pressrådet

Pressrådet inrättades av staten i september 1939.[2]:55 Dagens Nyheters chefredaktör Sten Dehlgren var ordförande.[2] Det hade sex ledamöter med representanter från fyra partipolitiska pressorganisationer^[förtydliga] och från Publicistklubben och TT.[2]

Pressrådet utfärdade anvisningar till tidningar för att uppamma självdisciplin och självsanering.[2] Tidningarna skulle undvika "sarkasmer och sårande utfall" samt "alla smädliga omdömen och karikatyrer" om ledande personer och de krigförande.[2]

Hösten 1941 efterträddes Pressrådet av Pressnämnden.[2]

Pressnämnden

Organisation och verksamhet

I Pressnämnden satt sju[2]:56 representanter, främst chefredaktörer, för både Sveriges Journalistförbund och Publicistklubben.[1]:105-106 Journalisternas medverkan motiverades med att det var bättre att utöva självdisciplin än att censurlagen användes.[1]:105-106 Eftersom de flesta tidningar lydde fick svenskarna censurerade nyheter och många sanningar undanhölls folket.[1]:105-106

Nämnden delade ut varningar till tidningar.[2] Varningarna riktades främst mot antinazistiska, socialistiska och proallierade tidningar.[2] Flest anmärkningar fick Arbetaren, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, Aftonbladet och Nya Dagligt Allehanda.[2]

Detta samtidigt som Statens informationsstyrelse, via Tidningarnas Telegrambyrå, med totalt 260 sk grå lappar meddelade media vad som fick framföras och inte.[1]:105-106[2]:54

Tjänstemännen i SIS skrev många artiklar som framhölls som föredöme för tidningarna.[2]

Ledamöter

Ledamöter i Pressrådet eller Pressnämnden:

• Sten Dehlgren, ordförande i Pressrådet och Pressnämnden[2], chefredaktör för Dagens Nyheter
• Allan Vougt (från 1941), socialdemokrat och chefredaktör för tidningen Arbetet
• Gustaf Reuterswärd (från 1941), vd för Tidningarnas Telegrambyrå och vice styrelseordförande för AB Radiotjänst
• Hjalmar Berlin, huvudredaktör och utgivare av Skånska Dagbladet

Se även

• Smädelseparagrafen

Referenser

1. ^ [ ] Maria-Pia Boëthius. Heder och samvete, 1991, Norstedts förlag.
2. ^ [ ] Ingrid Adielsson. "Det ofria ordet — Censur och tryckrihet 1766–1810 och 1920–1945", Magisteruppsats vid Uppsala Universitet, hösten 2007. Åtkomst den 15 april 2018.