sv Pr%C3%A4rievr%C3%A5k

	Prärievråk; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Hökfåglar; Accipitriformes
Familj	Hökar; Accipitridae
Släkte	Buteo
Art	Prärievråk; B. swainsoni
Vetenskapligt namn
	§ Buteo swainsoni
Auktor	Bonaparte, 1838
Utbredning

Prärievråk^[2] (Buteo swainsoni) är en nordamerikansk fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.^[3]

Utseende och läten

Prärievråken är en slank vråk med långa, spetsiga vingar och mörka vingpennor. I flykten känns den igen på djupa, något kärrhökslika vingslag, i glidflykt fiskgjuselik med sänkt hand och i kretsflykt med vingarna lyfta i ett svagt "V". På sittande fågel når vingspetsarna längre än stjärten. Kroppslängden är 48–56 cm, vingbredden 117–137 cm.^[4]^[5]

Fjäderdräkten är mycket varierande, med både ljusa, mörka och rostfärgade former, men även intermediära. Den ljusa formen har mycket rent, vit undersida med en prydlig mörk fläck på bröstet och vitt ansikte. Den mörka formen (ungefär 10% av populationen) är helbrun men med ljusare undre stjärttäckare. Det skriande lätet liknar rödstjärtad vråk, men är svagare och ljusare.^[4]

Utbredning

Prärievråken häckar i västra Nordamerika och övervintrar i norra Argentina, södra Brasilien och Paraguay.^[3] Tillfälligt har den observerats i Chile, Dominikanska republiken och Trinidad och Tobago.^[1] Den har även påträffats i Europa vid två tillfällen, dels i Nordland i Norge maj 1986, dels i Frankrike 2003. Det bedöms dock som möjligt att båda dessa kan härröra från förrymda individer.

Systematik

DNA-studier visar att prärievråken är nära släkt med både vitstrupig vråk (B. albigula)^[6] och galápagosvråk (B. galapagoensis).^[7] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

Prärievråken återfinns som namnet avslöjar i öppna, prärieliknande miljöer, men även i jordbruksbygd, där den häckar i isolerade träd. Den ses ofta enstaka, men kan flytta i stora flockar. Fågeln jagar både från luften, en utkiksplats eller genom att gå på marken. Födan består huvudsakligen av små däggdjur och reptiler sommartid, under resten av året gräshoppor och andra ryggradslösa djur.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen uppskattas till 580 000 häckande par.^[8]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar William Swainson (1789–1855), engelsk naturforskare, konstnär och samlare.^[9]

Noter

^ [a b c d] Birdlife International 2012 Buteo swainsoni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 107. ISBN 0-679-45120-X
^ White, C.M. & Kirwan, G.M. (2019). Swainson’s Hawk (Buteo swainsoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53128 13 mars 2019).
^ Lerner, H.R.L., Klaver, M.C. & Mindell, D.P. (2008) Molecular phylogenetics of the buteonine birds of prey (Accipitridae). Auk 125(2): 304–315.
^ Bollmer, J.L., Kimball, R.T., Whiteman, N.K., Sarasola, J.H. & Parker, P.G. (2006) Phylogeography of the Galápagos Hawk (Buteo galapagoensis): a recent arrival to the Galápagos Islands. Mol. Phylogenet. Evol. 39(1): 237–247.
^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör prärievråk.
Bilder & media
Wikispecies har information om Buteo swainsoni.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2012 Buteo swainsoni Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11

[Sibley-4] [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 107. ISBN 0-679-45120-X

[hbw-5] White, C.M. & Kirwan, G.M. (2019). Swainson’s Hawk (Buteo swainsoni). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53128 13 mars 2019).

[6] Lerner, H.R.L., Klaver, M.C. & Mindell, D.P. (2008) Molecular phylogenetics of the buteonine birds of prey (Accipitridae). Auk 125(2): 304–315.

[7] Bollmer, J.L., Kimball, R.T., Whiteman, N.K., Sarasola, J.H. & Parker, P.G. (2006) Phylogeography of the Galápagos Hawk (Buteo galapagoensis): a recent arrival to the Galápagos Islands. Mol. Phylogenet. Evol. 39(1): 237–247.

[8] Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.

[9] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Prärievråk