Politikåret 1980

	Politikåret 1980
	1979 · 1980 · 1981
Humaniora och kultur
	Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV
Samhällsvetenskap och samhälle
	Ekonomi · Krig · Politik · Sport
Teknik och vetenskap
	Meteorologi · Teknik · Vetenskap

Händelser

Januari

1 januari – FN:s generalsekreterare Kurt Waldheim kommer till Teheran för att diskutera gisslankrisen i Iran.^[1]
3 januari – USA kallar hem sin ambassadör i Sovjetunionen på grund av Afghansk-sovjetiska kriget.^[1]
5 januari – USA:s försvarsminister Harold Brown ankommer till Peking för överläggningar med Kina.^[1]
7 januari – Egyptens president Anwar Sadat och Israels premiärminister Menachem Begin möts i Assuan.^[1]
14 januari – Sovjetunionen lägger in sitt veto mot ekonomiska sanktioner mot Iran.^[1]
22 januari – Vid kandidatnomineringen inför presidentvalet i USA vinner Jimmy Carter och George H.W. Bush respektive omröstning, vilket sker i Iowa.^[1]
26 januari – Israel och Egypten upprättar diplomatiska förbindelser.
29 januari – På ett muslimskt toppmöte, med 36 utrikesministrar, fördöms Sovjetunionen för intåget i Afghanistan.^[1]
30 januari
- Hundratals poliser i Västtyskland slår till mot nynazistiska organisationen "Wehrsportgruppe Hoffmann", som förbjudits.^[1]
- Sex amerikanska diplomater uppges ha lämnat Iran med hjälp av förfalskade kanadensiska pass samt utresevisa.^[1]
- Sveriges riksdag har allmänpolitisk debatt. Alla partier kritiserar Sovjetunionen för intåget i Afghanistan. Sveriges statsminister Thorbjörn Fälldin säger att Sveriges regering varit tidiga med reaktioner mot sovjetiska övergrepp.^[1]
31 januari – Drottning Juliana av Nederländerna meddelar att hon abdikerar till förmån för sin äldsta dotter, Beatrix.^[1]

Februari

5 februari – Spaniens ambassad i San Salvador ockuperas av vänster-gerillagruppen Folkförbundet 28 februari, som kräver frigivning av ett antal fängslade kamrater i utbyte mot ambassadockupationen.^[1]
8 februari – 70-årige Gunnar Thoroddsen bildar en isländsk koalitionsregering.^[1]
12 februari – Finlands statsminister Mauno Koivisto inleder ett två dagars officiellt besök i Sverige.^[1]
18 februari
- Edward Babiuch utses till ny regeringschef i Polen efter Piotr Jaroszewiczs då Polens kommunistparti har kongress.^[1]
- USA och Iran godkänner en internationell undersökningskommission om den iranska shahens påstådda brott.^[1]
20 februari – Den svenska regeringen beslutar att satsa 20 miljarder kronor under 20 år på ett nytt militärflygplanssystem vid namn JAS.
19 februari – Kinas tidigare president Liu Shoqi återupprättas.^[1]
26 februari – Israel och Egypten utväxlar ambassadörer.^[1]
27 februari – Dominikanska republikens ambassad i Bogotá ockuperas av gerillagruppen M-19.^[1]
29 februari – Thailands premiärminister Kriangsak Chamanand avgår.^[1]

Mars

1 mars
- FN:s säkerhetsråd fördömer enhälligt Israels bosättningspolitik på Västbanken.^[1]
- Frankrikes president Valéry Giscard d'Estaing inleder en rundresa till Persiska vikens länder.^[1]
4 mars – Zanu-PF:s Robert Mugabe får i uppdrag att bilda Rhodesias första folkvalda regering.^[1]
6 mars
- Studenterna i Iran meddelar sin avsikt att överlämna ambassadgislan till Revolutionsrådet.^[1]
- Flera personer ur gisslan på Dominikanska republikens ambassad i Bogotá friges.^[1]
7 mars – Ungerns parlament röstar för införandet av kärnkraft i Ungern.^[1]
11 mars – Zanu-PF:s Robert Mugabe presenterar Rhodesias nya regering. Två vita finns med i den.^[1]
12 mars – Sveriges riksdag diskuterar utrikespolitik. Sveriges utrikesminister Ola Ullsten fördömer Sovjetunionen för intåget i Afghanistan.^[1]
17 mars – Spaniens kungapar inleder ett tre dagars besök i Sverige.^[1]
19 mars – I Italien lämnar premiärministern, kristdemokraten Francesco Cossiga, in sin regerings avskedsansökan.^[1]
26 mars – Sveriges riksdag beslutar att Sverige i fortsättningen inte skall använda spritdrycker vid statlig representation, utan endast måttlig servering av vin och öl.^[1]

April

April – Egyptens president Anwar Sadat och Israels premiärminister Menachem Begin besöker båda USA i början av månaden.^[1]
4 april – I Italien bildar kristdemokraten Francesco Cossiga Italiens 39:e regering sedan 1945.^[1]
6 april – VPK passerar Folkpartiet vid SIFO-mätning i Sverige.^[1]
7 april – USA:s president Jimmy Carter meddelar att USA bryter sina diplomatiska förbindelser med Iran.^[1]
12 april – Samuel Doe griper makten i Liberia vid en statskupp.^[1]
13 april – Sveriges kungapar inleder ett fem dagars statsbesök i Japan.^[1]
18 april – Rhodesia blir Zimbabwe med Robert Mugabe som president.
22 april – Europarådets parlamentariska församling i Strasbourg röstar med siffrorna 98-25 att förorda dödsstraffets avskaffande, efter att svenske delegaten Carl Lidbom drivit frågan.^[1]
27 april – Gisslandramat på Dominikanska republikens ambassad i Bogotá får sitt slut då ett kubanskt flygplan lämnar Bogotá med ett 15-tal gerillamän ombord, efter fri lejd.^[1]
28 april – Cyrus Vance avgår som utrikesminister i USA.^[1]
30 april
- Drottning Juliana av Nederländerna abdikerar till förmån för sin äldsta dotter, Beatrix.^[1]
- Sex beväpnade män ockuperar Irans ambassad i London och tar ett 20-tal personer som gisslan. Ockupanterna kräver att Iran friger 91 fångar från Khuzestan.^[1]

Maj

1 maj – Första maj i Sverige, som detta år präglas av storkonflikten ute på arbetsmarknaden, lockar rekordpublik, med totalt 850 000 deltagare.^[1]
4 maj – Vid en SIFO-undersökning i Sverige noteras det socialistiska blocket i majoritet.^[1]
5 maj
- Premiärminister Konstantin Karamanlis utses till ny president i Grekland.^[1]
- Ett specialkommando ur brittiska säkerhetstjänstens stormar Irans ambassad i London, som hålls ockuperad av sex beväpnade män, då en medlem av gisslan dödats.^[1]
12 maj
- Militären uppges ha tagit makten i Uganda vid en kupp, och störtat president Godfrey Binaisa.^[1]
- Romersk-katolska kyrkans påve Johannes Paulus II återvänder till Vatikanstaten efter tio dagars rundresa i Afrika.^[1]
13 maj – Brandtkommissionens förslag, om toppmöte med 25 länders stats- och regeringschefers om förhållandet mellan rika och fattiga länder, stöds av de nordiska ländernas statsministrar på möte i Hamar.^[1]
15 maj – Studenter i Sydkorea drabbar samman med polisen och militären.^[1]
16 maj
- Japans premiärminister Masayoshi Ohira fälls efter att ha förlorat en misstroendeomröstning i Japans representanthus.^[1]
- USA:s utrikesminister Edmund Muskie och Sovjetunionens utrikesminister Andrej Gromyko möts i Wien.^[1]
- Sveriges socialminister Karin Söder talar på Folknykterhetens dag i Örebro, och påstår att alkoholen är kanske det största samhällsproblemet.^[1]
17 maj – Kinas tidigare president Liu Shaopqis minne återupprättas vid en högtid i Peking.^[1]
19 maj - Frankrikes president Valéry Giscard d'Estaing möter Sovjetunionens president Leonid Brezjnev i Warszawa.^[1]
22 maj – Mexikos president Jose López Portillo inleder ett tre dagars besök i Sverige.^[1]
24 maj – Olof Palme, Bruno Kreisky och Felipe Gonzáles åker till Teheran för att samla kunskap om Iranska revolutionen.^[1]
29 maj – Sveriges utrikesminister Ola Ullsten inleder ett två dagar långt besök i Moskva.^[1]

Juni

3 juni – Sveriges riksdag antar, efter 12 års utredning, Socialtjänstlagen, som vid ikraftträdandet 1 januari 1982 innebär att tidigare vårdlagar inom socialsektorn slås samman. Enligt VPK röstar emot.^[1]
8 juni – Kinas utrikesminister Huang Hua besöker Stockholm. Efter fyra dagar i Sverige fortsätter han till Norge och Danmark, och blir första kinesiska utrikesminister att besöka Norden.^[1]
10 juni – Sveriges riksdag beslutar att Sverige senast under 2010 skall släcka ner kärnkraften.^[1]
11 juni – Sveriges riksdag avslutar sin vårsession.^[1]
14 juni – Irans utrikesminister Sadegh Ghotbzadeh inleder ett Europabesök i Oslo.^[1]
16 juni
- Politiska våldsdåd i Guatemala har enligt en rapport krävt 135 människoliv.^[1]
- Sveriges kungapar inleder ett tre dagars statsbesök i Frankrike.^[1]
22 juni – Vid en SIFO-undersökning i Sverige noteras det socialistiska blocket i majoritet.^[1]
24 juni – USA:s president Jimmy Carter anländer till Belgrad.^[1]
26 juni
- Ronald Reagan leder opinionsundersökningen från New York Times/CBS inför amerikanska presidentvalet.^[1]
- Rolf Wirtén blir ny budgetminister i Sverige efter Ingemar Mundebo.^[1]
- Kanadas premiärminister Pierre Trudeau-inleder ett tvådagarsbesök i Sverige.^[1]

Juli

6 juli – Zimbabwes premiärminister Robert Mugabe meddelar att Zimbabwe brutit diplomatin med Sydafrika.^[1]
9 juli – USA:s president Jimmy Carter avslutar ett besök i Japan.^[1]
11 juli
- Ett misslyckat statskuppförsök genomförs i Iran.^[1]
- 20 000 exilestländare demonstrerar för ett självständigt Estland.^[1]
- Iran frisläpper Richard Queen, en ur ambassadgisslan.^[1]
17 juli
- Ronald Reagan väljs vid Republikanska partiets konvent i Detroit till kandidat inför presidentvalet i USA.^[1]
- I Bolivia störtas president Lidia Gueiler Tejada vid en militärkupp, den fjärde sedan 1978 och totalt den 189:e i ordningen sedan självständigheten 1825.^[1]
- 69-årige Zenko Suzuki blir ny premiärminister i Japan.^[1]
30 juli
- Nya Hebriderna blir självständigt med namnet Vanuatu.
- FN:s kvinnokonferens i Köpenhamn avslutas efter drygt två veckor.^[1]

Augusti

2 augusti – Ett bombdåd genomförs på järnvägsstationen i Bologna. Nyfascistiska NAR tar på sig ansvaret.^[1]
4 augusti – Zimbabwes arbetsminister Edgar Tekere åtalas för mord på en vit jordbrukare.^[1]
5 augusti – Belgiens parlament godkänner självstyre för de fransk- och flamländsktalande delarna.^[1]
11 augusti – I Iran utser parlamentet Mohammed Ali Rajai till ny premiärminister.^[1]
19 augusti – Zimbabwes arbetsminister Edgar Tekere friges mot borgen.^[1]
25 augusti – Sveriges riksdag samlas för ett extrainsatt möte i Stockholm för att diskutera ekonomi och skatter.^[1]
27 augusti – General Chun Doo Hwan utses till president i Sydkorea.^[1]

September

4 september – Jugoslaviens regeringschef Vaselin Djuranovic kommer till Stockholm för två dagars besök.^[1]
7 september – Kinas premiärminister Hua Guofeng meddelar att han avgår.^[1]
12 september – I Turkiet störtas Suleyman Demirels koalitionsregering vid en militärkupp.^[1]
17 september – En militärdomstol i Seoul dömer sydkoreanske oppositionspolitikern Kim Dae Jung till döden.^[1]
21 september – I Turkiet bildar Bülent Ulusu ny regering.^[1]

Oktober

2 oktober
- I Italien bildar kristdemokraten Arnaldo Folani Italiens 40:e regering sedan 1945.^[1]
- I Norge avgår olje- och energiminister Bjartmar Gjerde, justitie- och polisminister Anders Cappelen samt kommun- och arbetsminister Inger Louise Valle.^[1]
3 oktober
- Vid en timamrs strejk Gdansk protesterar hundratals personer mot att Polens regering inte uppfyllt sina löften från Gdansköverenskommelsen en månad tidigare.^[1]
- Fyra personer dödas och ett tiotal saknas då synagogan vid Rue Choernic i Paris utsätts för ett sprängattentat. Organisationen Europeiska nationalfascister tar på sig ansvaret.^[1]
4 oktober - En månad före amerikanska presidentvalet leder Ronald Reagan vid flera opinionsundersökningar.^[1]
7 oktober - 20 000 personer demonstrerar i Paris mot antisemitism, efter en rad nyfascistiska terrordåd mot synagogor och skolor i Frankrike.^[1]
9 oktober - Östtyskland meddelar att besökare från väst i fortsättningen måste växla in dubbelt så stor summa östtysk valuta som tidigare.^[1]
16 oktober - Wilfried Maartens bildar en koalitionsregering i Belgien med katoliker och socialister.^[1]
18 oktober - I Italien bildar kristdemokraten Arnaldo Folani Italiens 40:e regering sedan 1945.^[1]
22 oktober - Sveriges regering klarar en misstroendeomröstning i Sveriges riksdag med siffrorna 175-174 till regeringens fördel.^[1]
23 oktober - Nikolaj Tichonov ersätter Alexei Kosygim som sovjetisk regeringschef.^[1]
24 oktober - Spänningen stiger mellan Polens regering och fackföreningen Solidaritet skärps.^[1]
30 oktober
Polens kommunistpartichef Stanislaw Kania möter Sovjetunionens president Leonid Brezjnev.^[1]
Turkiets premiärminister Bülent Ulusu avgår.^[1]
Algeriets tidigare president Ben bella beviljas full amnesti.^[1]

November

9 november – Rumäniens president Nicolae Ceaușescu och hustrun Elena inleder ett fyra dagars statsbesök i Sverige.^[1]
12 november – ESK inleds i Madrid.^[1]
14 november – President Luis Cabral störtas vid en kupp i Guinea-Bissau.^[1]
18 november – I Peking inleds rättegången mot De fyras gäng.^[1]

December

8 december – Zimbabwes arbetsminister Edgar Tekere frikänns, efter att ha åtalats för mord på en vit jordbrukare.^[1]
15 december – Milton Obote svär presidenteden i ett svältdrabbat Uganda.^[1]