Pia Ravenna
Pia Ravenna, egentligen Hjördis Sophie Tilgmann, född 25 oktober 1894 i Helsingfors, död 19 oktober 1964 i Helsingfors, var en finländsk operasångerska (koloratursopran) och sångpedagog.[1] Med en i Finland ovanlig italiensk koloratur, rönte Ravenna mycken popularitet och erhöll internationellt erkännande för sin stilfulla tolkningsförmåga.[2] Hon var syster till sångaren och illustratören Arnold Tilgmann.[2] BiografiRavenna var dotter till affärsmannen Herman Hildor Tilgmann och Alma Mathilda Sjöblom.[3] Mellan 1910 och 1915 bedrev hon sångstudier hos Elin Fohström i Helsingfors.[4] Under den tiden examinerades hon från flickskolan 1911[3] och debuterade i Helsingfors 1913.[2] 1916–1917 studerade hon för Fohströms syster, Alma Fohström, i Sankt Petersburg.[3] Det var under tiden i Ryssland som artistnamnet tillkom; Pia var hennes smeknamn som liten och efternamnet tog hon efter den italienska staden Ravenna.[5] Återkommen till Finland debuterade hon 1917 på Finska operan, sedermera Finlands nationalopera,[4] i Barberaren i Sevilla.[5] Därefter följde studier i Sverige 1917–1919[3] och i Milano 1919–1921[4] för Federico Corrado.[1] Hon konserterade framgångsrikt i Köpenhamn 1919 och 1920, företog en turné i Norge 1919 och gav mellan 1921 och 1923 årligen konserter i Egypten. Hon var mycket uppskattad vid operan i Kairo, och inbjöds även 1921 att gästspela som Musetta i La Bohème och Urbain i Hugenotterna på operan i Monte Carlo.[4] I Italien vistades hon mellan 1923 och 1925 och rönte särskild popularitet på Teatro Regina i Parma. 1923–1924 gästspelade Ravenna i Sardinien och 1924–1928 i Centraleuropa, varvid hon 1927 fick tillfälle att uppträda på operan i Budapest och ge konserter i Berlin.[4] Väl hemma igen anställdes hon 1928 vid Nationaloperan och var där verksam fram till 1940.[4] 1929–1933 hade hon också engagemang vid Svenska Teatern i Helsingfors.[2] Hennes mest uppskattade koloraturroller var som Gilda i Rigoletto, Violetta i La traviata, titelrollen i Lucia di Lammermoor, Adina i Kärleksdrycken och Amina i Sömnsångerskan.[4] Ravenna gifte sig 1924[3] med sångaren Alessio Costa och makarna öppnade 1929 en sångskola i Helsingfors kallad Studio Ravenna-Costa.[2] Sonen Alf Rurik föddes 1934 och äktenskapet upplöstes 1950.[3] Mellan 1936 och 1939 var Ravenna sånglärare vid Helsingfors musikkonservatorium, nuvarande Sibelius-Akademin.[2] Sedan 1938 drev hon en egen sågstudio i Helsingfors.[1] 1951 gav hon sin avskedskonsert.[5] Privat var Ravenna litteraturintresserad och sysslade med trädgårdsskötsel och filateli.[3] 1924–1929 gjorde hon grammofoninsjungningar i Berlin,[5] bland annat för Parlophone,[4] och utgav 1948 memoarboken Gästspel i Egypten.[3] Enligt egna beräkningar hade hon under sin karriär givit 400 konserter och gjort lika många operaframträdanden.[5] Referenser
Externa länkar |