Petrus Hjertstedt

Petrus Hjertstedt
Född	18 mars 1682[1] Västra Tollstads församling[1], Sverige
Död	11 september 1760[1] (78 år) Frödinge församling[1], Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[1]
Sysselsättning	Ämbetsman[1]
Befattning
Stadsnotarie, Vimmerby rådhusrätt[1] Borgmästare i Vimmerby, Vimmerby rådhusrätt (1720–1728)[1]
Föräldrar	Haquinus Hierstadius[1] Elisabet Samuelsdotter[1]
Släktingar	Samuel Hierstadius (syskon)[1]
Redigera Wikidata

Petrus Haqvini Hjertstedt (tidigare Hierstadius eller Hjerstedt), född 18 mars 1682 i Västra Tollstads församling i Östergötlands län, död 11 september 1760 i Frödinge församling i Kalmar län, var en svensk borgmästare.

Biografi

Petrus Hjertstedt föddes 1682 i Västra Tollstads församling. Han var son till kyrkoherden Haquinus Hierstadius och Elisabet Samuelsdotter. Hjertstedt blev 1699 student vid Uppsala universitet. Han arbetade som frälsefogde på Ålhult, Södra Vi socken och stadsnotarie i Vimmerby stad. Han blev 1720 borgmästare i Vimmerby och slutade tjänsten 1728 med titeln häradshövding. Hjertstedt bosatte sig sedan på Gunnekulla i Frödinge socken och avled där 1760.[2]

Epitafiet i Frödinge kyrka

Ett gravminne eller epitafium över Petrus Hjertstedt hänger i Frödinge kyrka. Som slitet och vanprydande togs det ner 1877 och överlämnades till Kalmar fornminnesförening. Det sattes upp på Kalmar slott och hamnade senare på Kalmar läns museum, men återbördades 2008 till Frödinge kyrka och sattes upp på södra långväggen efter viss reparation och konservering på Östergötlands länsmuseum. Epitafiet liknar adelsmännens huvudbanér, men istället för hjälm har det överst en blomsterkorg och istället för vapen en blåstrimmig oval under ett bevingat änglahuvud.[3]

Texten lyder: ”Kongelig Maj:ttz Troo Tiänare och Häradzhöfdinge, ädel och högachtad Herr Petrus Hjertstedt, född åhr 1682 d. 18 Martii och saligen i Herranom afsomnad Anno 1760 den 11 sept. Begraf. D. 30 Octo.”[4]

• 
  Epitafiet mellan fönstren på högra väggen.
• 
  Epitafiet i sin helhet.
• 
  Närbild på texten.

Referenser

1. ^ [ ] Klas Odén, Östgötars minne : biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595-1900, 1902, s. 112, läst: 8 maj 2023.^[källa från Wikidata]
2. Odén, Klas (1902). Östgötars minne: biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900. Stockholm. sid. 112. Libris 8075143 
3. Ohlson, Birger (2021). ”Släkten Hjertstedt. En släkthistoria”. sid. 12. https://www.bizon.se/hjertstedt/images/hjertstedt_21.pdf. Läst 28 januari 2025. 
4. Pettersson, Kerstin (8 augusti 1972). ”Kalmar läns museum”. http://www.accum.se/~bosse/hjertstedt/kalmar1972.pdf. Läst 29 januari 2025.  Läsningen 1972 stämmer i allt väsentligt med texten på bilden. De sista raderna med datumen är svårlästa. Enligt Frödinge dödbok, där han kallas Peter Hierstedt, avled han den 11 september och begravdes den 31 oktober.