Peter Celsing

	Peter Celsing
	Peter Celsing år 1967.
Personfakta
Född	29 januari 1920
Födelseplats	Oscars församling, Stockholm
Död	16 mars 1974 (54 år)
Dödsplats	Lovö församling, Stockholms län, Uppland
Alma mater	Kungliga Tekniska högskolan och Arkitekturskolan KKH
Arbeten
Betydande byggnader	Kulturhuset
	Hitta fler artiklar i; Arkitekturportalen
	KulturNav

Peter Elof Herman Torsten Folke von Celsing, född 29 januari 1920 i Oscars församling i Stockholm, död 16 mars 1974 i Lovö församling i Stockholms län,^[2] var en svensk arkitekt och professor i arkitektur vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

Liv och verk

Peter Celsing studerade vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1944 och Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1946, och var under en tid anställd hos Ivar Tengbom och Paul Hedqvist. Viktiga impulser gav honom två års arbete och resor till Mellanöstern och Medelhavsvärlden. 1948–1952 var han chef vid AB Stockholms Spårvägars arkitektkontor, där han ritade flera av förortsstationerna i Stockholms tunnelbana, till exempel Gubbängen, Åkeshov, Hökarängen och Blackeberg.

Han utnämndes till professor i arkitektur vid KTH 1960 och hade då pedagogisk erfarenhet därifrån sedan flera år under 1950-talet.

Celsing har blivit känd för sina kyrkobyggnader samt byggnader i Stockholms city. Mest kända är Kulturhuset vid Sergels torg från 1966 (invigt 1974) och intilliggande Riksbankshuset vid Brunkebergstorg, invigt 1970. Peter Celsing avled den 16 mars 1974^[3] i sviterna av en hjärntumör.

Familj

Peter Celsing var son till bankdirektören Folke von Celsing och Margareta Norström samt bror till ambassadrådet Lars von Celsing. Celsing var från 1948 gift med Birgitta Dyrssen (1922–2004), dotter till ryttmästaren Thorsten Dyrssen och Gunhild Lipton. Deras son är arkitekten och professorn Johan Celsing.

Byggnadsverk i urval

Härlanda kyrka, Göteborg
Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin
S:t Tomas kyrka, Vällingby
Bolidens kyrka, Boliden
Shell bensinstation vid Strandvägen, Stockholm
Blackebergs tunnelbanestation
Nacksta kyrka, Sundsvall
Kulturhuset, Stockholm
Riksbankshuset, Stockholm
Villa Klockberga, privatbostad på Lovön, utanför Stockholm
Villa Friis, privatbostad på Lovön, utanför Stockholm.
Filmhuset på Gärdet, Stockholm
Olaus Petri kyrka, Stockholm
Stiftelsen Gratia Dei och Den himmelska glädjens kapell i Kristianstad.
Almtunakyrkan i Uppsala
Stockholms Nations nya hus i Uppsala
Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket Carolina Rediviva, Uppsala
Ekonomikum (tidigare Humanistcentrum eller Humanistiskt-samhällsvetenskapligt centrum, HSC), Uppsala
Ombyggnad av Operakällaren, Stockholm (tillsammans med Nils Tesch), inklusive den nya "bakfickan" med inredning av Celsing.

Bilder, arbeten i urval

S:t Tomas kyrka i Vällingby
Kulturhuset i Stockholm
Riksbanken i Stockholm
Härlanda kyrka i Göteborg
Filmhuset på Gärdet, Stockholm

Litteratur och källor

Bedoire, Fredric (2015). Den svenska arkitekturens historia 1800–2000. Stockholm: Norstedts i samarbete med Stockholms byggnadsförening och Kungl. konsthögskolan. ISBN 978-91-1-3067056
Lars Ridderstedt, Adversus populum: Peter Celsings och Sigurd Lewerentz sakralarkitektur 1945–1975 1998.
Svensk arkitektur, ritningar 1640–1970, Byggförlaget, Stockholm 1986
Wang, Wilfried (1996). The Architecture of Peter Celsing. Stockholm: Arkitektur Förlag. ISBN 91-86-050-36-2

Noter

^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, KulturNav-ID: 56104288-8f87-4b94-94e5-33f8f5598aae.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
^ "Han gav sitt bästa i en kyrka" Vecko-Journalen nr 13 (27 mars) 1974, av Eugen Wretholm, Stockholm 1974