År 1787 reste han som guvernör till Tranquebar i Indien. Med okuvlig energi arbetade han på utvecklingen av denna koloni och förvärvade folklig tillgivenhet där trots svårigheter till följd av chikaner från underordnade ämbetsmän och de då pågående krigen i Indien.
1806 lämnade han kolonin, kom 1808 hem till Norge och vistades sedan till sin död på gården Øraker vid Kristiania.