Personer i Sverige födda i Norge

Personer i Sverige födda i Norge

Norge ·  Sverige
Antal sammanlagt
45 250 (31 december 2018) varav 41 747 födda i Norge och 3 503 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Norge.[1]
Regioner med betydande antal
De 5 kommuner med flest antal personer födda i Norge (31 december 2016)[2]
Stockholms kommun 3 002 Göteborgs kommun 2 681 Strömstads kommun 1 432 Eda kommun 1 364 Årjängs kommun 1 046
Språk
svenska · norska

Till personer i Sverige födda i Norge räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Norge. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2018 i Sverige sammanlagt cirka 41 700 personer födda i Norge.[1] 2019 bodde det i Sverige sammanlagt 111 734 personer som antingen själva var födda i Norge eller hade minst en förälder som var det.

Historik

Det har funnits norrmän i Sverige sedan århundraden tillbaka, och den norsk-svenska statsgränsen har genom historien korsats i samband med giftermål och arbetsvandringar.[3] Under andra världskriget sökte sig cirka 60 000 norrmän till Sverige, många av dem var unga män som sedan sökte sig vidare till Storbritannien för att delta i den norska motståndsrörelsen mot Tysklands ockupation av Norge.[4]

Historisk utveckling

Födda i Norge

Personer i Sverige födda i Norge 1900–2022[5][6][7]
År			Folkmängd
1900			7 978
1930			14 731
1950			31 312
1960			37 253
1970			44 681
1980			42 863
1990			52 744
2000			42 464
2001			43 414
2002			44 474
2003			45 087
2004			45 000
2005			44 773
2006			44 727
2007			44 590
2008			44 310
2009			43 819
2010			43 430
2011			43 058
2012			42 884
2013			42 523
2014			42 301
2015			42 074
2016			42 066
2017			42 028
2018			41 747
2019			41 578
2020			41 062
2021			40 625
2022			40 277
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.

Se även

• Norges ambassad i Stockholm
• Svensk-norska föreningen
• Relationer mellan Norge och Sverige
• Svensk-norska unionen

Referenser

Noter

1. ^ [ ] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2018” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 24 maj 2019. 
2. ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 14 mars 2017. 
3. ”Norrmän”. Immigrantinstitutet. Arkiverad från originalet den 28 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170228090646/https://www.immi.se/encyklopedi/N-O#Norrmän. Läst 27 februari 2017. 
4. Mats Burström (17 april 2014). ”Norska kämpar och glömda kvinnor”. Svenska dagbladet. https://www.svd.se/norska-kampar-och-glomda-kvinnor. Läst 5 februari 2017. 
5. ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2018-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 24 maj 2019. 
6. ”Folkmängd efter födelseland 1900–2018” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2019. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 24 maj 2019. 
7. ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021.