Perognathus fasciatus

Perognathus fasciatus Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Infraklass	Högre däggdjur Eutheria
Ordning	Gnagare Rodentia
Familj	Påsmöss Heteromyidae
Släkte	Fickspringmöss Perognathus
Art	Perognathus fasciatus
Vetenskapligt namn
§ Perognathus fasciatus
Auktor	Wied-Neuwied, 1839
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Perognathus fasciatus[2][3][4][5][6][7] är en däggdjursart som beskrevs av Wied-Neuwied 1839. Perognathus fasciatus ingår i släktet fickspringmöss, och familjen påsmöss.[8][9] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.[4]

Utseende

Denna gnagare har mörkbrun till olivbrun päls på ovansidan. Ett bredare band av gul- till ljusbrun päls bildar gränsen mot den vita undersidan. På ryggen är dessutom några svarta hår inblandade. I sällsynta fall förekommer helt svarta exemplar (melanism). Perognathus fasciatus har ljusa ringar kring ögonen samt en ljus fläck bakom varje öra. Liksom hos andra fickspringmöss förekommer kindpåsar för att bära födan. Svansen är tvåfärgad.[10]

Arten blir med svans 115 till 142 mm lång, svanslängden är 51 till 69 mm och vikten varierar mellan 8,9 och 13,7 g. Bakfötterna är med en längd av 15 till 19 mm ganska stora. Däremot är öronen bara 7 till 8 mm långa.[10]

Framsidan av de övre framtänderna har flera rännor. Tandformeln är I 1/1 C 0/0 P 1/1 M 3/3, alltså 20 tänder.[10]

Utbredning och habitat

Arten förekommer i centrala Nordamerika i Kanada och USA. Den föredrar torra och halvtorra habitat som gräsmarker och buskskogar.[1]

Ekologi

Individerna lever i tunnelsystem och letar på markytan efter föda. De äter främst frön som kompletteras under sommaren med några insekter. Liksom andra fickspringmöss transporterar den födan i sina kindpåsar. Under tider med matbrist kan Perognathus fasciatus falla i ett stelt tillstånd (torpor). I norra delen av utbredningsområdet stannar arten mellan oktober och april i boet.[1] Boets centrala kammare ligger under sommaren 30 till 45 cm under markytan. Under vintern ligger den vanligen 2 meter under markytan. Arten täcker sitt vätskebehov helt med födan och den behöver inte dricka.[10]

Honor har mellan maj och augusti en eller två kullar. Per kull föds 2 till 9 ungar (oftast 4 till 6).[1] Ungar blir självständiga efter cirka fyra veckor och de väger vid tidpunkten omkring 6 g. Antagligen sker ingen parning före första vintern.[10]

När honan inte är brunstig är individerna aggressiva mot varandra och de försvarar boet mot artfränder. Perognathus fasciatus vårdar pälsen genom att bada i jorden. Dessutom putsar den huvudet liksom katter med saliv.[10]

Källor

1. ^ [ ] 2008 Perognathus fasciatus Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
2. (1996) , database, NODC Taxonomic Code
3. Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
4. ^ [ ] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Perognathus fasciatus
5. Wilson, Don E., and Sue Ruff, eds. (1999) , The Smithsonian Book of North American Mammals
6. Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
7. Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
8. ^ [ ] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (27 januari 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/perognathus+fasciatus/match/1. Läst 24 september 2012. 
9. ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
10. ^ [ ] Naughton, Donna (2012). ”Perognathus fasciatus”. The Natural History of Canadian Mammals. University of Toronto Press. sid. 95-97. ISBN 978-1-4426-4483-0 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Perognathus fasciatus.
  Bilder & media
• Wikispecies har information om Perognathus fasciatus.
  Artförteckning