Partialbråksuppdelning är en metod för att överföra en rationell funktion till en summa av rationella funktioner (partialbråk)
![{\displaystyle {\frac {r(x)}{h(x)}}=\sum _{j}{\frac {r_{j}(x)}{h_{j}(x)}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/b9ef3d9409ff90cd9b1d5f26dda63012ffda83b2)
där
är ett irreducibelt polynom och polynomet
har lägre gradtal än
. Partialbråksuppdelning är mycket användbar inom matematisk analys som till exempel vid inverstransformering av rationella laplacetransformer, beräkning av antiderivator och inverstransformering av z-transformer.
Partialbråken kan konstrueras genom att identifiera faktorer i nämnaren enligt tabellen nedan (där alla tal är reella):
Faktor i nämnaren |
Lämplig ansats
|
![{\displaystyle x+a}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/9e44e90574a1942b2d9e0a83ed03e83ed254cb9d) |
|
![{\displaystyle (x+a)^{n}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/d80804d7132b74a4df4bf63b6b544dde2701d018) |
|
![{\displaystyle x^{2}+ax+b}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/cfce3e0b84a859e4e3ccaa18c70d22a942b17ca0) |
|
![{\displaystyle (x^{2}+ax+b)^{n}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/ba182eaf2bdcf9a1eec9f07c6de2ae0d71739112) |
|
Bråk med nämnare av andra graden är partialbråk endast om andragradsuttrycken saknar reella nollställen (annars är de faktoriserbara). Koefficienterna
och
är entydigt bestämda.
Exempel
Partialbråksuppdela
![{\displaystyle {\frac {2x^{2}+x-3}{(x+1)^{2}(x+2)}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/4a83ae972abf29bd3a912a73e497a58719816369)
Först identifieras faktorer i nämnaren och sedan ansätts partialbråk med hjälp av tabellen ovan:
![{\displaystyle {\frac {2x^{2}+x-3}{(x+1)^{2}(x+2)}}={\frac {A}{x+1}}+{\frac {B}{(x+1)^{2}}}+{\frac {C}{x+2}}\qquad (1)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/1438edfa9e1acd5d05524c73063a128f2b597594)
Återstår att bestämma koefficienterna A, B och C, vilket kan ske genom att multiplicera båda leden med vänsterledets nämnare, förkorta uttrycken samt ordna termerna efter gradtal:
![{\displaystyle 2x^{2}+x-3=(A+C)x^{2}+(3A+B+2C)x+(2A+2B+C)}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/3d97aff68803d3406cc2c971962ccf7593a4d79b)
Efter identifiering av termer i vänster- och högerleden med samma gradtal går det att bilda ett linjärt ekvationssystem
![{\displaystyle A+C=2}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/18fb83af90031df8ac80ff856dbeac326fcd6436)
![{\displaystyle 3A+B+2C=1}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/f5109d7ab86ad178d3233c9ceadbd9211f41dd4b)
![{\displaystyle 2A+2B+C=-3}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/58cc744f043e2f0e9f241321937ac8033991e375)
som kan lösas med exempelvis gausselimination:
![{\displaystyle A=-1,}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/0a4cea77312150f8f6258bbe12462cdcea47b511)
![{\displaystyle B=-2,}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/892cdb52a3e9107f2f9eaf44a894458ee87003dc)
![{\displaystyle C=3}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/548d0bc3ec653a3d19be2e4e95fc7c3f52f0bdae)
Därmed är partialbråksuppdelningen klar då vi har hittat koefficienterna
![{\displaystyle {\frac {2x^{2}+x-3}{(x+1)^{2}(x+2)}}=-{\frac {1}{x+1}}-{\frac {2}{(x+1)^{2}}}+{\frac {3}{x+2}}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/ad5d8a79fb0e602370b39bd4f3d324043a7ac1ac)
Handpåläggning
Istället för att identifiera koefficienter, tilldelas x nollställen till de olika faktorerna i nämnaren.
Varje sådan faktor multipliceras med ekvationens båda led. Varje term
som har denna faktor i nämnaren får den bortförkortad, övriga termer blir noll.
Väljs x = -1 övergår (1) till
![{\displaystyle {\frac {2x^{2}+x-3}{(x+2)}}\,=\ (0)+B+(0)=-2{\Big |}_{x=-1}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/53ab8c4c1b74c68cc99ca555ed85725256e2c88b)
det vill säga, B = -2.
Väljs x = -2 övergår (1) till
![{\displaystyle {\frac {2x^{2}+x-3}{(x+1)^{2}}}\,=\,(0)+(0)+C=3{\Big |}_{x=-2}}](https://wikimedia.org/api/rest_v1/media/math/render/svg/24973515617eb7ae77b76022e37c205096c11ee7)
det vill säga, C = 3.
Men A måste bestämmas på annat sätt (till exempel med gausselimination), eftersom samma procedur skulle ge nolldivision för koefficient B (multipelrot i nämnaren förkortas ej bort).
Namnet handpåläggning kommer från att med en hand hålla för den faktor man formellt multiplicerar med.
Referenser