Olof Ripa
Olof Ripa, född 15 januari 1909 i Stockholm, död 18 januari 1992, var en svensk jurist och diplomat. BiografiRipa var son till bankkassör Edvin Ripa och Edla Åbom. Han var verksam som amanuens vid Svenska institutet för internationell rätt 1934-1937 innan han tog juristexamen i Uppsala 1937. Han var temporär medarbetare av Nationernas förbunds (NF) sekreteriat i Genève 1936 och blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1937. Ripa tjänstgjorde i Helsingfors, London och vid UD 1938-1939, Haag (tillförordnad chargé d’affaires) och vid UD 1940. Han tjänstgjorde i Teheran (tillförordnad chargé d’affaires) 1941, Ankara 1942, var andre sekreterare vid UD 1943, förste legationssekreterare i Tokyo 1945 och diplomerad representant hos allierade ÖB:s högkvarter i Japan 1946-1949. Ripa var därefter förste sekreterare vid UD 1949, förste vicekonsul i London 1950-1953, ställföreträdande medlare vid Neutrala nationernas övervakningskommission i Korea 1953-1954, förste beskickningssekreterare i Tokyo 1954, tillförordnad chargé d’affaires i Wellington 1955 och konsul i Montréal 1956. Han var tillförordnad chargé d’affaires i Ottawa 1957-1958, generalkonsul i Montréal 1959, envoyé i Nya Zeeland 1960, generalkonsul i Antwerpen 1962, ambassadör i Liberia, Ghana, Guinea och Sierra Leone 1964, även i Elfenbenskusten 1967 samt ambassadör i Bulgarien 1969-1974.[4] Han gifte sig 1949 med fil. kand. Margit Siwertz (1909-1990).[4] Ripa avled den 18 januari 1992 och gravsattes på Norra begravningsplatsen i Solna kommun den 15 maj 1992.[5] Utmärkelser
KällorNoter
|