Odinsplatsen
Odinsplatsen är en trafikplats i stadsdelen Stampen i centrala Göteborg som knyter ihop Odinsgatan, Burggrevegatan, Friggagatan, Folkungagatan och Baldersgatan. Platsen fick sitt namn 1895,[1] och är cirka 90 meter i diameter.[2] Fattigförsörjningsvassen eller Gullbergsvassen var namnet på det område där Odinsplatsen förlades, ända fram på mitten av 1800-talet. Mer specifikt ligger platsen där Drank Ån mynnade ut i vassen, som var en avstickare från Fattighusån.[3][4] Området ingick i 1866 års utbyggnadsplan och Odinsplatsen skulle knyta samman stråket Friggagatan/Odinsgatan med kvarteren kring Fattighusån. De omgivande kvarteren är: 13:e kvarteret Bangården i nordost, 13:e kvarteret Breitenfeld i öster, 10:e kvarteret Brunnbäck i söder, 9:e kvarteret Brännkyrka i sydväst och 12:e kvarteret Lützen i väster.[5] Hörnhuset Odinsplatsen 8 och Odinsgatan 23 uppfördes av byggmästare Johannes Eriksson efter ritningar av arkitekt Rudolf Hall.[6] Åren 1934-40 uppfördes låga byggnader för butiker och kontor längs delar av gatustråket. Arkitekter var bland andra Gunnar Hoving och Rudolf Hall. Husen utformades i typisk funktionalistisk stil och användes för verksamheter, såsom bilförsäljning, reparationer med mera.[7] Smålänningen Fritz Garvik var en av de första bilhandlarna på plats, då han 1928 etablerade sig med "64 öre på fickan." Bilens första glansperiod inträffade på 1930-talet. Exempelvis Garvik kunde köpa 25 begagnade bilar för 625 kronor.[8] Under hösten 1957 omvandlades den gröna oas på platsen som alltid funnits, till en parkeringsplats för 25 bilar.[9] Men 2015 genomgick Odinsplatsen en större ombyggnad, där rondellens inre åter fick karaktären av ett parkliknande torg med buskar, träd och en plaskdamm för vattenlek[10]. Ombyggnaden återinvigdes i juni 2015.[11] Cirka 350 meter åt nordost ligger (det som återstår av -) Friggaplatsen, som fick sitt namn 1895. Platsen hette tidigare Kreaturstorget och ligger i direkt anslutning till Gamla begravningsplatsen vid Svingeln.[12] Odinsplatsens första ljusreglering för trafik och gående, kom igång den 10 april 1958 klockan 10.00. Gatorna utrustades samtidigt med "elektromagnetisk" avkänning av fordon.[13] Källor
|
Portal di Ensiklopedia Dunia