sv Obusier de 155 mm Mod%C3%A8le 50

Obusier de 155 mm Modèle 50
(15,5 cm haubits F)
Obusier de 155 mm Modèle 50; (15,5 cm haubits F)
	;
Typ	Fälthaubits
Ursprungsplats	Frankrike
Tjänstehistoria
Använts av	Se: användare
Produktionshistoria
Tillverkare	Från starten statliga franska vapentillverkaren GIAT (Bourges). På senare tid Bofors.
Specifikationer
Vikt	8 100 kg
Kaliberlängd	4,65 m
Besättning	5 man
Patron/Laddning	Spränggranat m/54
Ammunitionsvikt	43 kg
Kaliber	155 mm NATO
Bakladdning	Skruvmekanism
Höjdriktsgränser	-4°/69°
Sidriktfält	80°
Utgångshastighet	650 m/s
Effektiv räckvidd	18 000 m
Maximal räckvidd	23 300 m

^{[källa behövs]}

Obusier de 155 mm Modèle 50 är en fransk fälthaubits med 15,5 cm kaliber som användes under kalla kriget, även om pjäsen användes fram till 1990-talet av vissa länder.

Användning i Sverige

Då den svenska vapentillverkaren Bofors på grund av andra stora projekt inte hade någon möjlighet att ta fram en svensk fälthaubits för att fylla försvarets behov i början av 1950-talet, köpte Försvaret in 96 exemplar av den franska Obusier de 155 mm Modèle 50. Pjäsen kom i svensk tjänst att betecknas 15,5 cm haubits F, i dagligt tal kom pjäsen att kallas "fransyskan". Under åren 1955-1958 licenstillverkade dock Bofors 100 exemplar åt Försvaret. "Fransyskan" hade dock stora problem med sprickbildning i lavetterna efter en tids användning och ersattes av haubits 77. En del av pjäserna tjänstgjorde dock på Gotland ända till slutet av 1900-talet. Ett par stycken pjäser användes även i övningssyfte vid Svea artilleriregemente (A 1) i Linköping, Bodens artilleriregemente (A 8) i Boden och Bergslagens artilleriregemente (A 9) i Kristinehamn samt vid Artilleriets stridsskola (ArtSS) i Trängslet vid Älvdalens skjutfält en bit in på 1990-talet. För beräkning av riktelement användes den digitala eldledningsutrustningen Centralinstrument 723^[1]. Fördelen med "Fransyskan" var att hon kunde skjuta övergrader, det vill säga en kortare men högre bana genom att elevera mer än 45°.