|
Nottebäcks kyrka
Nottebäcks kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Nottebäcks församling. KyrkobyggnadenNottebäcks gamla kyrka utgjordes av en medeltida byggnad i sten med spåntäckt tak liknande den ännu bevarade Sjösås gamla kyrka. Kyrkan som saknade torn var belägen på den södra delen av den nuvarande kyrkogården. En klockstapel hade uppförts 1607.[1] Under 1700-talets senare hälft väcktes frågan om ombyggnad eller uppförandet av en ny kyrka. Den gamla visade sig vara alltför liten och dessutom synnerligen bristfällig. Att ett stort behov av ett rymligare och mera ändamålsenligt kyrkorum fanns, ser man tydligt i de protokoll som avspeglar sockenstämmoförhandlingarna från denna tid.[2] Ett ritningsförslag till en utbyggnad av den gamla kyrkan hade redan 1792 utarbetats av arkitekt Olof Tempelman.[3] Det kom emellertid att dröja flera decennier innan någonting hände på grund av att meningsskiljaktigheter mellan Nottebäck och annexförsamlingen Granhult fördröjde byggnadsfrågan. Vid en sockenstämma 1824 lade bergsrådet Johan Lorentz Aschan vid Klafreströms bruk i en skrivelse fram förslaget att båda kyrkorna i Nottebäck och Granhult skulle rivas och en ny, gemensam kyrka uppföras.[2] Detta förslag kom att ivrigt stödjas av biskop Esaias Tegnér. Granhultsborna motsatte sig med kraft en rivning av sin gamla medeltidskyrka. 1830 avgjordes striden mellan de båda socknarna genom en förlikning som innebar att Granhult erlade 2000 riksdaler till Nottebäcks kyrkobygge mot att få behålla sin egen kyrka. 1831 kunde murningsarbetet påbörjas. Tempelmans ritningar var nu inaktuella. Istället hade nya ritningar utarbetats av murarmästare Johan Abraham Wilelius, Stockholm.[4] Kyrkan uppfördes i tidens rådande empirestil. Under nybyggets gång revs den gamla kyrkan. Sten från denna användes delvis till den nya kyrkan. 1837 var kyrkan färdig för invigning. Biskop Tegnér som i hög grad varit en drivande kraft till den nya kyrkans uppförande förrättade invigningen den 20 augusti 1837. Kyrkan består av ett långhus med en avslutande korvägg och en bakomliggande halvrund sakristia i öster och ett torn i väster. Tornet är försett med tornur och har öppen lanternin krönt med ett gyllene kors. Kyrkans exteriör är oförändrad sedan byggnadstiden. Interiören som präglas av ljus och rymd är av salkyrkotyp med innertak av trätunnvalv. Korväggen är försedd med en antikinspirerad omramning bestående av två pilastrar som uppbär ett trekantigt överstycke med en strålsol som utgår från Guds namn skrivet på hebreiska i triangelns mitt. Inventarier
Bildgalleri
Orgeln
ReferenserNoter
Tryckta källor
Webbkällor
Vidare läsning
Externa länkar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
