Nils Olsson (arkitekt)

Nils Olsson
FöddNils Edvin Olsson[1]
10 mars 1891[2]
Halmstads församling[1], Sverige
Död21 september 1951 (60 år)
Johannebergs församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidMünchens tekniska universitet
Pauliskolan[3]
SysselsättningArkitekt[4]
Redigera Wikidata

Nils Edvin Olsson, född 10 mars 1891 i Halmstad, död 21 september 1951 i Göteborg, var en svensk arkitekt främst verksam i Göteborg.

Biografi

Han utbildade sig vid Tekniska elementarskolan i Malmö och därefter vid Polytechnikum i Strelitz i norra Tyskland 1908–1913. Som arkitekt verkade han i Göteborg, först som anställd hos Ernst Torulf och därefter under eget namn.

Efter att ha köpt in delar av Överås ägor initierade han Örgryte Trädgårdsstad i Bö som utbyggdes under 1920- och 30-talen. Han utformade själv ungefär hälften av huset, däribland den egna villan Olsagården som placerades centralt i området. 1930-40-talet utformade han sju av bostads- och affärshusen utefter Kungsportsavenyen. Kungsportsavenyen 29 var det första av dessa hus Olsson fick i uppdrag att rita och är ett tidigt exempel på funkishus på Avenyn.

Nils Olsson belönades med en bronsmedalj vid konsttävlingarna vid Olympiska spelen i London 1948 för förslaget "3 ronder" som senare realiserades som Valhallabadet i Göteborg. Han är begravd på Örgryte nya kyrkogård.

Verk i urval

Kungsportsavenyen 29
  • Kapellplatsen 2, 1915–1920
  • Carl Skottsbergs Gata 12–20, 1919
  • Villor, Vidkärrs trädgårdsstad, 1920-talet
  • Villor, Örgryte trädgårdsstad, 1920-talet
  • Villor, Överåsgatan, 1925–1929 (med Erik Friberger)
  • Hvitfeldtsgatan 4, 1928
  • Kungsgatan 5, 1928
  • Luntantugatan 3 / Hvitfeldtsgatan 6, 1928
  • Alfhemsgatan 5 / Olivedalsgatan 18, 1928–1930
  • Alfhemsgatan 7 / Rosengatan 7, 1928–1930
  • Olivedalsgatan 12–14, 1924–1929
  • Kungsgatan 56 (ombyggnad), 1929
  • Olivedalsgatan 20–22, 1928–1930
  • Olivedalsgatan 28 / Vegagatan 54, 1928–1930
  • Rosengatan 9, 1928–1930
  • Vegagatan 56, 1928–1930
  • Fjärde Långgatan 20, 1929
  • Fjärde Långgatan 28, 1929
  • Kungsgatan 46 / Kyrkogatan 21 med Biografen Victoria (ombyggnad), 1929–1935
  • Fredsgatan 4 / Drottninggatan 50, 1930
  • Kungsgatan 48 / Kyrkogatan 23, 1931
  • Gudmundsgatan 1–11 / Fabriksgatan 39–43 / Underåsgatan 2–24 / Åvägen 26–32 (kv 31 Neptun), 1931–1932 (med Erik Holmdal)
  • Bangatan 22, 1934
  • Kungsportsavenyen 29, 1935
  • Kungsportsavenyen 25 med Biografen Aveny, 1939
  • Kungsportsavenyen 14 med Biografen Spegeln, 1939
  • Östra Hamngatan 5 / Klädpressaregatan 7, 1939
  • Landsvägsgatan 36 (nuvarande 22) med Biografen Rio, 1940[5]
  • Kungsportsavenyen 45 med Biografen Royal, 1940
  • Stigbergstorget 1 / Karl Johansgatan 2-4, Biografen Kaparen, 1940
  • Skanstorget 1 med Biografen Capitol, 1941
  • Kungsportsavenyen 4, 1941
  • Kungsportsavenyen 15, 1945
  • Parkgatan 12, 1945
  • Kungsportsavenyen 7, 1947
  • Valhallagatan 3 med Valhallabadet, 1949
  • Stora Badhusgatan 16 / Norra Liden 4, 1951

Bilder

  • Kapellplatsen 2, Göteborg
    Kapellplatsen 2, Göteborg
  • Kungsportsavenyen 4
    Kungsportsavenyen 4
  • Kungsportsavenyen 14
    Kungsportsavenyen 14
  • Kungsportsavenyen 45
    Kungsportsavenyen 45

Källor

Noter

  1. ^ [a b c] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 00308338.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, digitaltmuseum.org .[källa från Wikidata]
  4. ^ Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
  5. ^ Holmberg, Ingrid Martins (2006). På stadens yta : om historiseringen av Haga. Göteborg: Makadam. sid. 288-289. Libris l3ww4zvx506vv3r. https://hdl.handle.net/2077/16839 

Externa länkar

Auktoritetsdata