Nils Elowsson

Nils Elowsson
Född	23 oktober 1890[1][2] Östra Broby församling[1][2][3], Sverige
Död	25 oktober 1999[4] (109 år) Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Sverige
Begravd	Rödaleds begravningsplats[4]
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Redaktör[1][3], politiker[1]
Befattning
Förstakammarledamot, Blekinge läns och Kristianstads läns valkrets (1940–1963)[1]
Politiskt parti
Socialdemokraterna[1]
Redigera Wikidata

Nils Johan Elowsson (i riksdagen kallad Elowsson i Kristianstad), född 23 oktober 1890 i Östra Broby församling, Kristianstads län, död 25 oktober 1999 i Kristianstads Heliga Trefaldighets församling, Kristianstad, Skånes län,[5] var en svensk tidningsman och socialdemokratisk riksdagspolitiker.

Nils Elowsson var son till arbetaren Elof Rudolf Persson och dennes hustru Ingrid. Utöver folkskola hade han studerat på korrespondens vid Hermods samt deltagit i kurs vid Nordiska folkhögskolan i Genève.[6]

Elowsson arbetade fram till 1917 som järnsvarvare vid Husqvarna vapenfabrik.[7] Han blev sedan journalist inom arbetarpressen, först vid Smålands Folkblad i Jönköping och från 1924 vid tidningen Aurora i Ystad. Från 1933 fram till tidningens nedläggning 1957 var han chefredaktör och ansvarig utgivare av Kristianstads Läns-Demokraten i Kristianstad.[6]

Medan han bodde i Huskvarna, Jönköping och Ystad tillhörde Elowsson stadsfullmäktige i dessa städer. Han blev sedan ledamot av riksdagens första kammare 1940-1964, invald i Blekinge läns och Kristianstads läns valkrets.[6]

Nils Elowsson hade ett starkt historiskt intresse. På äldre dagar skrev han två historiska romaner och en dokumentär skildring från Snapphanetiden, den första vid 89 års ålder. Han skrev vidare ett antal mindre skrifter till olika jubileer för arbetarrörelsens organisationer i Kristianstadtrakten samt artiklar i lokalhistoriska årsböcker.[8]

Elowsson var vid god vigör vid mycket hög ålder. Han var en ofta anlitad föredragshållare. Det sista föredraget höll han 1997, vid 107 års ålder, och hans sista publikation om Skåne efter snapphanetiden, är från året efter.[8]Vid sin död var han Sveriges äldsta man.[9]

Nils Elowsson är gravsatt tillsammans med hustru, son och sonhustru i en familjegrav på Rödaleds begravningsplats, Kristianstad.

Bibliografi (urval)

• Arbetarerörelsen i Kristianstad under 70 år, historik utarbetad på Kristianstads arbetarekommuns uppdrag. Kristianstad : Kristianstads arbetarekommun, 1954.
• Det var på snapphanens tid, historisk roman. Tyringe : Göinge-bladet, 1979.
• Snapphanar och ryttarepräster, historisk roman. Tyringe : Göinge-bladet, 1981.
• Händelser under snapphanetiden. Tyringe : Göinge-bladet, 1982.

Källor

Noter

1. ^ [ ] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 3, 1985, s. 118, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfpyA, läst: 29 maj 2022.^[källa från Wikidata]
2. ^ [ ] Östra Broby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13515/C I/9 (1864-1890), bildid: 00134070_00290, sida 573, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 26 september 2023, ”(Okt),23,(Nov),11,1,,Nils Johan”.^[källa från Wikidata]
3. ^ [ ] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1930, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 26 september 2023.^[källa från Wikidata]
4. ^ [ ] Gravar.se, läs online, läst: 26 september 2023.^[källa från Wikidata]
5. Sveriges dödbok 1900–2013.
6. ^ [ ] Elowsson, Nils J, i Vem är vem, Skåne, Halland, Blekinge 1966.
7. 105 år utan gifter. Ursossen Nils Elowsson har mött alla partibossarna, i Dagens Nyheter 195-10-21. Läst 2016-10-31.
8. ^ [ ] Nils Elowsson i Libris.
9. Dödsfall:Nils Elowsson, Dagens Nyheter 1999-10-29. Läst 2016-10-31.

Se även

• Sveriges äldsta personer