Nascar Winston Cup Series 1984 |
|
Allmän information |
---|
Säsongsnummer | 36 |
---|
Antal race | 30 |
---|
Start | 12 februari (uppvisningslopp) 19 februari (poängbärande) |
---|
Slut | 18 november |
---|
Bilar |
---|
Chassin | |
---|
Däckleverantör(er) | Goodyear |
---|
Deltagande |
---|
Mästare |
---|
Förarmästerskapet | Terry Labonte[1] |
---|
Märkesmästerskapet | Chevrolet |
---|
Årets rookie | Rusty Wallace[2] |
---|
◄ 1984 ► |
---|
Nascar Winston Cup Series 1984 var den 36:e upplagan av den främsta divisionen av professionell stockcarracing i USA sanktionerad av National Association for Stock Car Auto Racing.
Säsongen bestod av 30 race och inleddes på Daytona International Speedway med uppvisningsloppen Busch Clash 12 februari och UNO Twin 125 Qualifiers 16 februari, vilket även var slutkval till den 26:e upplagan av Daytona 500. Säsongen avslutades 18 november på Riverside International Raceway med Winston Western 500. Serien vanns av Terry Labonte, vilket var hans första av två mästerskapstitlar.[1][3] Chevrolet som bilmärke dominerade serien med 21 segrar, uppvisningslopp exkluderat.
Tävlingskalender
Nr
|
Officiellt namn
|
Bana
|
Datum
|
|
Busch Clash
|
Daytona International Speedway, Daytona Beach
|
12 februari
|
|
UNO Twin 125 Qualifiers
|
16 februari
|
|
Daytona 500 Consolation Race
|
17 februari
|
1
|
Daytona 500
|
19 februari
|
2
|
Miller High Life 400
|
Richmond Fairgrounds Raceway, Richmond
|
26 februari
|
3
|
Warner W. Hodgdon Carolina 500
|
North Carolina Motor Speedway, Rockingham
|
4 mars
|
4
|
Coca-Cola 500
|
Atlanta International Raceway, Hampton
|
18 mars
|
5
|
Valleydale 500
|
Bristol International Raceway, Bristol
|
1 april
|
6
|
Northwestern Bank 400
|
North Wilkesboro Speedway, North Wilkesboro
|
8 april
|
7
|
Transouth 500
|
Darlington Raceway, Darlington
|
15 april
|
8
|
Sovran Bank 500
|
Martinsville Speedway, Ridgeway
|
29 april
|
9
|
Winston 500
|
Alabama International Motor Speedway, Talladega
|
6 maj
|
10
|
Coors 420
|
Nashville Speedway, Nashville
|
12 maj
|
11
|
Budweiser 500
|
Dover Downs International Speedway, Dover
|
20 maj
|
12
|
World 600
|
Charlotte Motor Speedway, Concord
|
27 maj
|
13
|
Budweiser 400
|
Riverside International Raceway, Riverside
|
3 juni
|
14
|
Van Scoy Diamond Mine 500
|
Pocono International Raceway, Long Pond
|
10 juni
|
15
|
Miller High Life 400
|
Michigan International Speedway, Brooklyn
|
17 juni
|
16
|
Firecracker 400
|
Daytona International Speedway, Daytona Beach
|
4 juli
|
17
|
Pepsi 420
|
Nashville Speedway, Nashville
|
14 juli
|
18
|
Like Cola 500
|
Pocono International Raceway, Long Pond
|
22 juli
|
19
|
Talladega 500
|
Alabama International Motor Speedway, Talladega
|
29 juli
|
20
|
Champion Spark Plug 400
|
Michigan International Speedway, Brooklyn
|
12 augusti
|
21
|
Busch 500
|
Bristol International Raceway, Bristol
|
25 augusti
|
22
|
Southern 500
|
Darlington Raceway, Darlington
|
2 september
|
23
|
Wrangler Sanfor-Set 400
|
Richmond Fairgrounds Raceway, Richmond
|
9 september
|
24
|
Delaware 500
|
Dover Downs International Speedway, Dover
|
16 september
|
25
|
Goody's 500
|
Martinsville Speedway, Ridgeway
|
23 september
|
26
|
Miller High Life 500
|
Charlotte Motor Speedway, Concord
|
7 oktober
|
27
|
Holly Farms 400
|
North Wilkesboro Speedway, North Wilkesboro
|
14 oktober
|
28
|
Warner W. Hodgdon American 500
|
North Carolina Motor Speedway, Rockingham
|
21 oktober
|
29
|
Atlanta Journal 500
|
Atlanta International Raceway, Hampton
|
4 11 november[a]
|
30
|
Winston Western 500
|
Riverside International Raceway, Riverside
|
18 november
|
Resultat
Anmärkningar
- ^ Loppet flyttades fram från 4 november till 11 november på grund av regn.
Referenser
Noter