Muskon

Muskon
Systematiskt namn	3-Metylcyklopentadekanon
Kemisk formel	C16H30O
Molmassa	238,40 g/mol
Utseende	Oljig vätska
CAS-nummer	10403-00-6
Egenskaper
Densitet	0,9221 g/cm³
Löslighet (vatten)	Blandbar
Smältpunkt	- 15 °C
Kokpunkt	328 °C
Faror
NFPA 704	1 1 1
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Muskon, 3-metylcyklopentadekanon, C₁₆H₃₀O är en cyklisk keton som är det viktigaste doftämnet i mysk.

Egenskaper

Den kemiska strukturen hos muskon klarlades först av Lavoslav Ruzicka. Substansen består av en 15-ledad ringketon med en metylsubstituent i 3-positionen. Det är en oljig vätska som finns naturligt som (−)-enantiomeren, (R)-3-metylcyklopentadekanon. Muskon har syntetiserats som den rena (−)-enantiomeren samt racematet. Den är mycket svagt löslig i vatten och blandbar med alkohol.

Framställning och användning

Naturlig muskon erhålls från mysk, en körtelutsöndring av myskhjort och vissa andra djur med liknande körtelutsöndring, och har använts i parfymer och medicin i tusentals år. Eftersom utvinning av naturlig mysk kräver att utrotningshotade djur dödas, är nästan all muskon som används i parfymer idag syntetisk. Den har den karaktäristiska lukten av att vara "Musky".

Huvuddelen av de syntetiska substanserna används i USA och Europa. Från en världsproduktion på cirka 7 000 ton per år på 1990-talet har dock omfattningen minskat betydligt sedan flera av dessa ämnen visat sig vara utomordentligt miljö- och hälsovådliga.[1]

En asymmetrisk syntes av (-)-muskon börjar med kommersiellt tillgängligt (+)-citronellal, och bildar den 15-ledade ringen via ringslutningsmetates:

En nyare enantioselektiv syntes innehåller ett intramolekylärt aldoltillägg/dehydreringsreaktion av en makrocyklisk diketon. Muskon framställs på detta sätt syntetiskt för användning i parfymer och doftande konsumentprodukter.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

• Bra Böckers lexikon, 1978

Referenser

1. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 10 december 2014. https://web.archive.org/web/20141210032438/http://www.shenet.se/ravaror/mysksyntetika.html. Läst 7 december 2014.