|
Monkesolbi
Monkesolbi (Dufourea halictula) är en biart som först beskrevs av Nylander 1852.[2] Monkesolbi ingår i släktet solbin, och familjen vägbin.[3][4][2] Inga underarter finns listade.[3] BeskrivningEtt litet bi med svart grundfärg och vit till ljusgrå päls. Längden uppgår till 4–5 mm.[1] EkologiArten föredrar sandhedar, sandstäpper och torrängar med områden med finkornig sand som bland annat militära övningsfält, men kan även påträffas i sandtag, trädesåkrar, betesmarker och andra markstörda områden. Födomässigt är monkesolbiet starkt specialiserat, och hämtar endast pollen från blåmunkar (även kallad monke, därav trivialnamnet). Flygtiden varar från mitten av juni till slutet av augusti; hanarna börjar flyga tidigare än honorna.[1] Som alla solbin är monkesolbiet en solitär art, som gräver ut sitt larvbo i marken, för denna art gärna i stenig, packad sandjord.[5] UtbredningMonkesolbiet förekommer i stora delar av Europa med sydgräns i Spanien och östgräns i Ryssland, dock med undantag för Island, Brittiska öarna (där den senast sågs i England 1953[5]) och italienska fastlandet.[6] I Sverige förekommer den i Götaland med nordgräns i Halland och norra Småland; inklusive Öland men exklusive Gotland. Den svenska förekomsten minskar, och arten är rödlistad som sårbar ("VU").[1] Arten saknas i Finland.[6] Källor
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
Portal di Ensiklopedia Dunia
