Mjölamazon
Mjölamazon[2] (Amazona farinosa) är en av de största arterna amazonpapegojor. Den förekommer i vilt tillstånd från Mexiko till östra Brasilien och nordöstra Bolivia. Utseende och läteMjölamazonen är stor och grön papegoja. Bästa kännetecknet är en rätt stor och ljus ring kring ögat på ett i övrig relativt enfärgat huvud. I bra ljus syns blåaktig hjässa. Liksom andra amazonpapegojor syns röda fläckar på vingpennorna i flykten. Utbredning och systematikFågeln delas in i tre underarter med följande utbredning:
Vissa urskiljer guatemalae och virenticeps urskiljs av vissa som den egna arten Amazona guatemalae. LevnadssättMjölamazonen hittas i tropiska låglänta regnskogar och intilliggande hyggen och öppningar. Den ses inte i öppna miljöer. Fågeln påträffas ofta flygande över huvudet och sent på dagen, vanligen i par. Beteende i fångenskapMjölamazonen är en av de största amazonerna och kan ofta vara högljudda. De är inte så vanliga i fångenskap, vilket kan bero på att de inte är lika färgglada som övriga amazoner. Den beskrivs ofta som den "snälla jätten", och har ett vänligt sätt jämfört med de övriga arterna. Status och hotInternationella naturvårdsunionen IUCN bedömer hotstatus för taxonen farinosa respektive virenticeps och guatemalae var för sig, farinosa som livskraftig och de två senare taxonen sammantaget som nära hotad.[1][3] NamnSläktesnamnet Amazona, och därmed det svenska gruppnamnet, kommer av att Georges-Louis Leclerc de Buffon kallade olika sorters papegojor från tropiska Amerika Amazone, helt enkelt för att de kom från området kring Amazonfloden.[4] Ursprunget till flodens namn i sin tur är omtvistat. Den mest etablerade förklaringen kommer från när kvinnliga krigare attackerade en expedition på 1500-talet i området ledd av Francisco de Orellana. Han associerade då till amasoner, i grekisk mytologi en stam av iranska kvinnokrigare i Sarmatien i Skytien.[5][6] Andra menar dock att namnet kommer från ett lokalt ord, amassona, som betyder "förstörare av båtar".[7] Referenser
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia