Mindre strimsvala
Mindre strimsvala[2] (Cecropis abyssinica) är en afrikansk fågel i familjen svalor inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i stora delar av Afrika söder om Sahara. Beståndet anses vara livskraftigt. KänneteckenUtseendeMindre strimsvala är en 15-19 centimeter lång svara med mörkblå ovansida, röd övergump samt kastanjefärgad hjässa, nacke och huvudsidor. Undersidan är vit med mörka streck, medan ovansidan och undersidan av vingarna är brunsvarta. De undre vingtäckarna är gulbruna. Den svarta stjärten har förlängda yttre stjärtpennor, något längre hos hanen än hos honan. Ungfågeln är mattare och brunare i färgerna, med mindre kontrast och kortare stjärtpennor. Jämfört med större strimsvala är den kraftigare streckad under, rödare övergump och är mer färgglad på huvudet. LätenBland lätena hörs en fallande serie med gnissliga och nasala "zeh-zeh-zeh-zeh".[4] Utbredning och systematikMindre strimsvala delas upp i sex underarter:[3]
Mindre strimsvala är delvis flyttfågel, där sydafrikanska populationer flyttar norrut och västafrikanska söderut. Fågeln har vid ett tillfälle även påträffats i Oman, 4 december 1984.[5] SläktestillhörighetMindre strimsvala placerades tidigare tillsammans med exempelvis ladusvalan i släktet Hirundo, men genetiska studier[6] visar att den tillhör en grupp som står närmare hussvalorna i Delichon. De har därför lyfts ut till ett eget släkte, Cecropis. LevnadssättMindre strimsvala påträffas i låglänta beskogade områden, ofta i mer slutna miljöer än större strimsvala. Den ses även vanligt kring bebyggelse. Fågeln lever likt andra svalor på flygande insekter, men har också setts inta små frukter. HäckningMindre strimsvala bygger ett skålformat lerbo med en tubformad ingång. Boet placeras i en grotta, under ett överhäng eller på en trädgren, men även nära människan på byggnader, broar och kulvertar, gärna högt upp. Den lägger tre glansigt vita ägg som ruvas av honan i 14-16 dagar. Båda könen matar ungarna som blir flygga 17-19 dagar efter kläckning.
Status och hotArten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Referenser
Noter
Externa länkar
|
Portal di Ensiklopedia Dunia