Megaclite

Megaclite
Upptäckt[1]
Upptäckare	Scott S. Sheppard, David C. Jewitt, Eugene A. Magnier och Yanga R. Fernández[1]
Upptäcktsdatum	25 november 2000
Beteckningar
Alternativnamn	XIX, S/2000 J8
Uppkallad efter	Megaclite
Omloppsbana
Banmedelradie	23 808 000 km[2]
Excentricitet	0,4211[2]
Siderisk omloppstid	752,88 d
Medelomloppshastighet	7 898,8 km/h[2]
Inklination	152,769
Måne till	Jupiter
Fysikaliska data
Medelradie	2,7 km[3]
Area	91,61 km^2[2]
Massa	2,0981 × 10^14 kg[2]
Medeldensitet	2,6 g/cm^3[2]
Ytgravitation (ekvatorn)	0,002 m/s^2[2]
Flykthastighet	12 km/h[2]
Albedo	0,04[3]

Megaclite (XIX, S/2000 J8) är en av Jupiters månar. Den upptäcktes 2000 av en grupp astronomer vid University of Hawaii.[1] Den döptes i oktober 2002 till Magaclite, vilket korrigerades till Megaclite i november 2002.[4][5]

Megaclite har en genomsnittlig radie på 2,7 kilometer och roterar kring Jupiter på ett avstånd av cirka 23,8 miljoner kilometer.[3]

Källor

1. ^ [ ] ”IAUC 7555: Sats OF JUPITER; 2001B; 2001C”. International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. 5 januari 2001. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/07500/07555.html. Läst 16 augusti 2016. 
2. ^ [ ] ”Megaclite: By the Numbers”. NASA. https://solarsystem.nasa.gov/moons/jupiter-moons/megaclite/by-the-numbers/. Läst 16 augusti 2016. 
3. ^ [ ] ”Megaclite: In Depth”. NASA. https://solarsystem.nasa.gov/moons/jupiter-moons/megaclite/in-depth/. Läst 16 augusti 2016. 
4. ”IAUC 7998: P/2002 T5; Sats OF JUPITER”. International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. 22 oktober 2002. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/07900/07998.html. Läst 16 augusti 2016. 
5. ”IAUC 8023: 2002jh; 2002je, 2002jg; Sats OF JUPITER”. International Astronomical Union Circular. Central Bureau for Astronomical Telegrams. 29 november 2002. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/08000/08023.html. Läst 16 augusti 2016. 

Externa länkar

• The Jupiter Satellite and Moon Page