Magnetisörens femte vinter
Magnetisörens femte vinter är en roman av Per Olov Enquist utgiven augusti 1964.[1] Boken brukar betraktas som Enquists genombrott som författare. Den filmatiserades 1999. HandlingHandlingen är förlagd till den tyska staden Seefond vintern 1793. Friedrich Meisner kommer till staden. Han är magnetisör och ryktet säger att han kan bota sjukdomar. Läkaren Claus Sehlingers dotter Maria är blind sedan tio års ålder och Meisner tillkallas för att ge henne synen tillbaka. Han lyckas och Sehlinger börjar att arbeta för Meisner. Ryktet om Meisners storhet sprider sig och han beskrivs som en undergörare. Mängder av folk strömmar till för att försöka få allehanda olika åkommor botade. Men Meisner är emellertid inte enbart intresserad av att bota sjukdomar. Han förgriper sig sexuellt på en av sina patienter. Vidare börjar hans förflutna hinna ifatt honom och det uppdagas att han tidigare har begått brott. Meisner går successivt från att vara en undergörare till att bli en kvacksalvare. I romanens avslutande kapitel delges läsaren en rättegång som hålls mot Meisner. Romanen avslutas dock innan domen förkunnas. Karaktärer (urval)
UtgåvorMagnetisörens femte vinter har getts ut i sju olika utgåvor på svenska. Merparten av dessa har getts ut av Norstedts (1964, 1967, 1988, 2001, 2009). Titeln har även getts ut på Bra Böckers förlag (1975) och Månpocket (1999).[2] ÖversättningarMagnetisörens femte vinter finns översatt till tolv språk: engelska, tyska, franska, danska, ryska, spanska, finska, polska, nederländska, tjeckiska, estniska och lettiska.[3] AdaptionMagnetisörens femte vinter filmatiserades 1999.[4] Referenser
|
Portal di Ensiklopedia Dunia