Magelungen

Magelungen
Insjö
Sjön Magelungen mot väst
Sjön Magelungen mot väst
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
LänStockholms län
KommunHuddinge kommun
Stockholms kommun
LandskapSödermanland
Koordinater 
  WGS 8459°13′57″N 18°05′30″Ö / 59.23256°N 18.09158°Ö / 59.23256; 18.09158 (Magelungen)
  SWEREF 99 TM6570038, 676379
Karta
Karta över sjön Magelungen.
Mått
Areal2,12 km² [1]
Längd5,6 km
Bredd1,5 km
Höjd21 m ö.h. [2]
Strandlinje16,8 km [2]
Medeldjup5,1 m [1]
Maxdjup13,4 m [1]
Volym12 300 000 m³ [1]
Flöden
TillflödenNorrån (från Ågestasjön), Kräppladiket och Magelungsdiket
Huvudavrinnings­områdeTyresåns huvudavrinningsområde (62000)
UtflödeTyresån
Utflöde (lokalt namn)Kålbrinksströmmen
VattendragsID­ (VDRID)657067-164264
GeoNames2693235
Status[1]
Ekologisk status Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Nej
Övergödning Ja
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
Främmande arter Nej
Flödesförändringar Nej
Kontinuitets­förändringar Nej
Morfologiska förändringar Nej
KällaVISS (SE657041-163174)
Övrigt
ÖarLänsmansholmen, Farsta holme och Kaninholmen
SjöID657041-163174
ID vattenförekomstSE657041-163174
Vattenytans ID (VYID)657018-163051
VattendistriktVattenmyndigheten Norra Östersjön (SE3)
Limnisk ekoregionSydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjöns avrinningsområde, under 200 m ö.h.
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)657011-163159
NamnUtloppet av Magelungen
Areal35,08 km²
Vattenytor2,1 km²
Sjöprocent5,99 %
Ackumulerad areal uppströms107,95 km²
Biflödesordning1
UtflödeTyresån (Kålbrinksströmmen)
VattendragsID (VDRID)657067-164264
Avstånd till havet17 km
Medelhöjd36 m ö.h.
Område nedströms657070-163205
Källor[3][4][5]

Magelungen är en sjö på gränsen mellan Huddinge och Stockholms kommuner. Från 1500-talet är namnformen Målången dokumenterad[6]. Sjön ingår i Tyresåns sjösystem.

Det finns flera badplatser kring sjön, bland annat Farsta strandbad och Ågesta naturistbad nära Ågesta golfbana. Magelungens vatten har problem med algblomning på grund av förorenat sjövatten från Trehörningen, Sjödalen i Huddinge som ligger uppströms.

Från Fagersjö till Farsta finns en strandpromenad och sedan år 2007 finns en 3,5 km lång naturstig runt Farstanäset. Vintertid plogas en skridskobana på isen vid Farsta gård när väderleken så tillåter.

Över sjön leder Ågestabron som öppnades för trafik på 1970-talet. Öster om bron ligger Magelungens roddbana. Banan är 2000 meter lång och invigdes i samband med JSM 1969 och följande år avhölls första Farstarodden.[7]

Flöden och miljön

Tillrinningsområdet runt Magelungen är på 1907 hektar[8] och större delen av tillflödet kommer med Norrån som tar emot vatten från Orlången, Trehörningen och Ågestasjön. Tre mindre vattendrag rinner till sjön - Magelungsdiket och Kräppladiket i nordväst och Djupån i sydost. Utflödet går via Forsån till Drevviken. En ny fåra sprängdes 1860 för Forsån och Magelungsdiket är en rest av Magelungsån som tidigare förband sjön med den då uppströms liggande Brännkyrkasjön som sedan en sänkning av Magelungens vattennivå 1872-78 helt har försvunnit.[9]

Den nordvästra delen av Magelungen håller efter sänkningen på att växa igen, det beror delvis även på att Magelungsdiket efter 1930 talet har lagts igen ytterligare ned mot Snösätra.

Fram till början av 1970-talet släpptes dåligt renat avloppsvatten ut i Trehörningen. Föroreningarna fortsatte till Magelungen via Ågestasjön och Norrån, och fosforhalterna i Magelungen var mycket höga. Sedan dess har halterna minskat kraftigt, mängden planktonalger har blivit betydligt mindre och siktdjupet har ökat. Näringsinnehållet är dock fortfarande stort och blågröna alger är vanliga under sommaren. Mot slutet av sommaren kan syrebrist förekomma i bottenvattnet i den djupa, sydöstra delen av sjön. Halterna i sedimenten av metaller, PAH och PCB är låga till måttliga i hela Magelungen.[8]

Magelungen har ett rikt växt- och djurliv. Fiskbeståndet är stort och artrikt. Utsättningar har genomförts av signalkräfta, gös och karp. I området Mellansjö söder om Magelungen finns ett större antal stora ekar, där har även sällsynta arter som gröngöling och vattenfladdermus påträffats.

Växtlighet

Vegetationen är riklig i Fagersjöviken, den grunda nordvästra delen. De vanligaste växterna är hornsärv (Ceratophyllum demersum) och axslinga (Myriophyllum spicatum) som under sommaren täcker praktiskt taget hela viken och gör det svårt att bada och ta sig fram med båt. Vattnets näringsinnehåll är ungefär lika stort som i resten av sjön. Syrehalterna är höga under vår och sommar, i allmänhet även under vintern.

Broar över Magelungen

Över Magelungen leder idag två broar, dels Ågestabron för allmän trafik och dels Farstanäsbron för enbart gång- och cykeltrafik.

Farstanäsbron

Huvudartikel: Farstanäsbron

Den första Farstanäsbron kom till 1914 som en del av Stockholms gräns- och kustförsvar, därför kallas den även i folkmun Militärbron. Den var då avsedd för motorfordonstrafik. På 1950-talet var denna bro i så dåligt skick att en ny bro byggdes av försvarsmakten. 1998 var det dags igen, denna gång bekostade Stockholms stad den nuvarande gång- och cykelbron.

Ågestabron

Huvudartikel: Ågestabron

Nuvarande Ågestabron invigdes 1971, tidigare fanns där en smal träbro och dessförinnan en flottbro. Namnet härrör från gården Ågesta. Bron är en betongkonstruktion som vilar på sex breda pelare och har en längd av 200 meter. Brospannet är utfört som en lådbalk i efterspänd betong.

Bebyggelse

Längs med Magelungens nordvästra strand, ungefär vid mitten av sjön vid dagens Farsta strand och Fagersjö, exploaterades 1901 för Södertörns villastad. Flera av de stora och ofta rikt utsmyckade husen ligger ännu kvar precis vid sjön, om än i hög grad med ändrat användningsområde. Söder om Magelungen, i Huddinge kommun, ligger området Stora Mellansjö som även detta exploaterades från början vid sekelskiftet 1900. Området består av en blandning av villor av sportstugekaraktär som i de flesta fall är uppförda under perioden 1930-1957 och av stora villor av exklusiv karaktär som uppförts efter år 2000.

Fisk

Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:[10]

Bäver

Det finns sedan några år tillbaka några bäverkolonier i Magelungen. I mitten på oktober 2015 observerades färska bäverspår på Kaninholmen i östra Magelungen.

Delavrinningsområde

Magelungen ingår i delavrinningsområde (657011-163159) som SMHI kallar för Utloppet av Magelungen. Medelhöjden är 36 meter över havet och ytan är 35,08 kvadratkilometer. Räknas de 5 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 107,95 kvadratkilometer. Avrinningsområdets utflöde Tyresån (Kålbrinksströmmen) mynnar i havet.[5] Avrinningsområdet består mestadels av bebyggelse som täcker en yta av 28,1 kvadratkilometer eller 80 procent.[4] Skog täcker 12 procent. Avrinningsområdet har 2,1 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 6 procent.

Bilder

Strandbad

Se även

Källor

  1. ^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ Lundin, Eliz: Sverige i kartskisser och texter från 1550-talet sid 90-91. Från Riksarkivets hemsida, läst 2014-10-15
  7. ^ Magelungens roddbana Arkiverad 22 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ [a b] Informationstavla på platsen
  9. ^ Asplund, Ö (1975): ”Sänkta och utdikade sjöar i Stockholms län”
  10. ^ ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012. 

Externa länkar