Luigi Facta

Luigi Facta
Född	Luigi Facta 13 september 1861[1] ​eller ​16 november 1861 Pinerolo, Italien
Död	5 november 1930[2][3][4] Pinerolo, Italien
Medborgare i	Kungariket Italien
Utbildad vid	Universitetet i Turin
Sysselsättning	Politiker[5], journalist
Befattning
Ledamot av Kungariket Italiens senat Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens artonde legislatur (1892–1895)[6] Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens nittonde legislatur (1895–1897)[6] Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens tjugonde legislatur (1897–1900)[6] Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens 21:a legislatur (1900–1904)[6] Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens 22:a legislatur (1904–1909)[6] Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens 23:e legislatur (1909–1913)[6] Kungariket Italiens finansminister (1910–1914) Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens 24:e legislatur (1913–1919)[6] Kungariket Italiens justitieminister (1919–1919) Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens 25:e legislatur (1919–1921)[6] Kungariket Italiens finansminister (1920–1921) Ledamot av Kungariket Italiens deputeradekammare Kungariket Italiens 26:e legislatur (1921–1924)[6] Kungariket Italiens inrikesminister (1922–1922) Kungariket Italiens minister för rekonstruktion av områden befriade från fienden (1922–1922) Kungariket Italiens premiärminister (1922–1922)
Politiskt parti
Historiska högern Italiens liberala parti
Redigera Wikidata

Luigi Facta, född 16 november 1861, död 5 november 1930, var en italiensk politiker.

Facta blev deputerad 1892 och var anhängare till Giovanni Giolittis liberala parti. Han var finansminister i Luigi Luzzatti och Giovanni Giolittis regeringar 1910-14 och justitieminister i Vittorio Emanuele Orlandos regering 1919. 1920-21 var han åter finansminister i Giolittis regering. 18 februari tillträdde han som premiärminister i spetsen för en försonings- och koalitionsministär men lyckades varken vinna förtroende i parlamentet eller bemästra den svåra inrikespolitiska situationen med storstrejker, kommunistkravaller, arbetslöshet och en växande fascistisk rörelse. Ett misstroendevotum i deputeradekammaren juli 1922 tvingade honom att rekonstruera regeringen. Den fascistiska marschen mot Rom i oktober samma år föranledde regeringens avgång.

Facta, som från 1924 var senator, presiderade vid konferensen i Genua 1922.

Källor

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.

1. Proleksis enciklopedija, läst: 18 augusti 2022.^[källa från Wikidata]
2. Encyclopædia Britannica, läst: 9 oktober 2017.^[källa från Wikidata]
3. Proleksis enciklopedija, Proleksis lexikon ämne: 20325.^[källa från Wikidata]
4. Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 18829.^[källa från Wikidata]
5. storia.camera.it, storia.camera.it-ID: luigi-facta-18610913, läst: 2 april 2022.^[källa från Wikidata]
6. ^ [ ] storia.camera.it, storia.camera.it-ID: luigi-facta-18610913, läst: 8 maj 2019.^[källa från Wikidata]