| Binamn |
Kommentar
|
| Allfader |
Alltings fader.[1]
|
| Atrid |
Han som rider mot.
|
| Biflinde |
Sköldskakaren.
|
| Bileyg |
Framsynt.
|
| Båleyg |
Eldögd.
|
| Bölverk |
Illgörare. Förekommer i flera eddadikter, till exempel Havamal och Sången om Grimner där han förvandlar sig till ormhamn för att ta sig in till Gunnlöd.
|
| Enöga |
För att han offrade sitt ena öga i Mimers brunn.
|
| Feng |
Fångaren.
|
| Fimbultul |
Den store framsägaren, när han uppträdde som representant för besvärjelserna.
|
| Fimbultyr |
Den stora guden. Se även Tyr.
|
| Fjölne |
Den som är många.
|
| Fjölsvinn |
Mångvetande, nämns i Grímnismál 47 och anspelar på att Oden är den visaste av gudar.[2]
|
| Framtyr |
Anfallsguden.
|
| Gagnråd |
Den som ger fördelaktiga råd.
|
| Ganglere |
"Den färdtrötte", alternativt "Den färdlärande".
|
| Gaut |
"Avlaren", ett binamn på Oden som folkens anfader.[1]
|
| Gestumblinde |
Blind gäst. Oden när han tävlar i gåtor med sagokungen Heidrek. (Hervarar saga).[1]
|
| Glapsvinn |
Klar eller skinande kunskap.
|
| Gaut |
'Sädesutgjutaren' , 'mannen' , 'avlaren", hans titel som framförallt götarnas anfader.
|
| Grim, Grímr, Grimner
|
"Den maskerade, fördolde, förklädde". Odens namn då han förklädd i en blå pälsrock besökte sin fosterson kung Geirröd.[1]
|
| Göndle |
Stavbärare.
|
| Hangadrott |
Ungefär "de hängdas kung".;Oden offrade sig själv genom att hänga sig och man offrade därför människor till Oden genom att hänga dem i tron att guden satte sig under de dödas kroppar och inhämtade visdom från dem.[1] Se Ynglingasagan, Havamal.
|
| Hangatyr |
Ungefär "de hängdas gud".;Oden offrade sig själv genom att hänga sig och man offrade därför människor till Oden genom att hänga dem i tron att guden satte sig under de dödas kroppar och inhämtade visdom från dem.[1] Se Ynglingasagan, Havamal.
|
| Har |
Hög.
|
| Harbard |
"Gråskägg", när han förklädd till färjkarl retar Tor.[1] Se Sången om Harbard.
|
| Have |
Den höge.
|
| Helblinde |
Den av Hel (döden) förblindade. Möjligen också namn på Lokes broder.[1]
|
| Herblinde |
Den som förblindar hären.
|
| Herjafader |
Härfadern
|
| Herjan |
Herren, härföraren.[1]
|
| Herteit |
Stridsglad.
|
| Hjalmbere |
Hjälmbäraren. Förekommer bland annat i Sången om Grimner.
|
| Hnikar |
Rubbare, ruckare, tänjare.
|
| Hnikud |
Den rubbade, den ruckade, den tänjde.
|
| Hropt |
Splittrad.
|
| Hroptatyr |
Den splittrade guden.
|
| Hrossharsgrani |
Den med hästhårsmustsch. När han omtalas med Starkad.
|
| Härfader |
[1]
|
| Jafnhar |
Jämnhög. När Oden uppträder som en treenighet.
|
| Jalk |
Den kastrerade
|
| Jarngrímr
|
Järngrimmade, Järnmaskerade eller Järngrimman, Järnmasken
|
| Jólnir |
Julens gud. Se också Alver.
|
| Jólföðr |
Julfader. Se också Alver.
|
| Karl |
Fri man.[1]
|
| Kjalar |
Släde.
|
| Korpguden |
Eftersom han var omgiven av korpar.[1]
|
| Ofne |
Öppnaren, eggaren, initieraren.
|
| Ome |
Den återskallande
|
| Oske[1] |
Önskningsuppfyllaren.
|
| Rafnagud |
Korpguden.[1]
|
| Raner |
Rasaren.
|
| Ropt |
Splittrad.
|
| Roptatyr |
Den splittrade guden.
|
| Rögne |
Hövdingen, styresmannen.
|
| Sann |
Den sanne.
|
| Sanngetal |
Sanngissaren.
|
| Sidgrane |
"Har långt läppskägg".[1]
|
| Sidhatt |
"Har nedhängande hattbrätte".[1]
|
| Sidskägg |
"Långskägg".[1]
|
| Sigfader |
"Stridsfader".[1]
|
| Sigtyr |
"Stridsguden", den som alltid skulle ge seger åt dem som åkallade honom. [1]
|
| Skilfing |
Den skälvande.
|
| Svafne |
Sövaren, avslutaren.
|
| Svidre |
Den brände.
|
| Svidur |
Brännaren.
|
| Svipal |
Den flyktige, den obeständige.
|
| Tekk |
Täck, behaglig, älskad.
|
| Tredje |
När Oden uppträder som en treenighet.
|
| Tro |
Enligt Grimnismal var detta Odens namn på tinget.
|
| Tund |
Tunn dimma, mager.
|
| Tunn |
Tunn dimma, mager.
|
| Tvegge |
Den som är två.
|
| Unn |
Den älskade.
|
| Vafud |
Den snärjde, den sammanflätade.
|
| Vaker |
Uppväckaren.
|
| Valfader |
De i strid dräptas fader.[3]
|
| Vegtam |
vägtam, den bereste.
|
| Veratyr |
Vardandets och existensens gud.
|
| Vidre, Vidur |
Den utvidgade, den expanderade.
|
| Ygg |
"Den skräckinjagande".[1]
|
