|
Lantbruksutställningen i Göteborg 1871Under fem dagar i augusti 1871, pågick en Lantbruksutställning i Göteborg. Den hade anordnats på Exercisheden i stadens centrum, och Victor von Gegerfelt var arkitekt för byggnaderna. Under 1800-talet var utställningar en av förutsättningarna för framstegen och ett viktigt inslag i samhällsutvecklingen. Man ställde ut både varor och produkter i fri och öppen konkurrens. Utställningarna blev därmed ett forum för nya idéer. Belöningar i form av medaljer och prissummor, var inslag som sporrade och fungerade som konkurrensmedel. Den sociala samvaron under festliga former, ansågs också viktig. Utställningarna anordnades på olika platser i landet, där lantbruksakademin höll sina gemensamma diskussionsmöten. Dessa "storartade täflingsmöten" gav en "lefvande insigt" i hur ett jordbruk kunde bedrivas på ett rationellt sätt. Detta möte var det trettonde i ordningen, räknat från Stockholm år 1846. Göteborgsmötet blev alltså ett 25-årsjubileum. Digniteten på mötet framgick av att kung Karl XV, då vistandes på Särö, närvarade vid invigningen den 15[1] augusti. Landshövding Albert Ehrensvärd den äldre invigningstalade och utbringade ett leve för konungen, "hvarefter raketer smattrade och kanonsalut följde, i det på samma gång den hittills bundna vattenstrålen i fontänen sprang mot höjden; musikkåren, placerad på för densamma uppförda läktaren, föll in och spelade folksången", alltså Ur svenska hjärtans djup... Ytterligare lokaler användes: Realgymnasiet vid Nya Allén och nyuppförda Chalmersska slöjdskolan för jurymännens sammanträden, diskussioner med mera. Ett större antal tält från artilleriet användes också. Källor
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Portal di Ensiklopedia Dunia
