Långnäbbad klippsmyg

Långnäbbad klippsmyg Förhistorisk
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Fåglar Aves
Ordning	Tättingar Passeriformes
Familj	Klippsmygar Acanthisittidae
Släkte	Dendroscansor Millener & Worthy 1991
Art	Långnäbbad klippsmyg D. decurvirostris
Vetenskapligt namn
§ † Dendroscansor decurvirostris
Auktor	Millener & Worthy 1991

Långnäbbad klippsmyg[1] (Dendroscansor decurvirostris) är en förhistorisk utdöd fågel i familjen klippsmygar inom ordningen tättingar som tidigare förekom i Nya Zeeland. Fågeln är en av mycket få tättingar man känner till som inte kunde flyga.

Förekomst

Långnäbbad klippsmyg förekom endast på västra delen av Sydön och är känd från subfossila lämningar funna på fyra platser i Northwest Nelson och Southland.[2] The holotype was collected in 1986 from Moonsilver Cave, on Barrans Flat, near Takaka.[3] Bland fossila fynd av klippsmygar är den minst vanlig och var därför antagligen även den minst vanliga arten när den fortfarande levde. Den tros ha bebott höglänta buskmarker på samma sätt som nu levande bergklippsmygen och möjligen också bergsskogar av Nothofagus.[4]

Utseende

Fågeln var mycket liten, med kraftiga ben och korta vingar. Dess tillbakabildade bröstben antyder att den hade svaga vingmuskler och var därför troligen flygoförmögen, liksom den likaledes utdöda lyallklippsmygen. Till skillnad från övriga arter i familjen var näbben long och böjd.[5]

Utdöende

Den långnäbbade klippsmygen dog ut innan européerna anlände till Nya Zeeland. Den tillhörde den första våg av arter som försvann när polynesisk råtta kom till öarna med de första polynesierna. Liksom många andra nyzeeländska fågelarter hade den långnäbbade klippsmygen få försvarsmekanismer mot nya predatorer som råttan.

Referenser

Artikeln bygger på en översättning från engelskspråkiga wikipedias artikel Long-billed wren, läst 2016-06-03

Noter

1. Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
2. Tennyson, Alan; Martinson, Paul (2006). Extinct Birds of New Zealand. Wellington: Te Papa Press. ISBN 978-0-909010-21-8 
3. ”Object: Long-billed Wren, Dendroscansor decurvirostris Millener & Worthy, 1991; holotype”. Museum of New Zealand Te Papa Tongarewa. http://collections.tepapa.govt.nz/object/428428. Läst 29 januari 2016. 
4. Worthy, Trevor H.; Holdaway, Richard N. (2002). The Lost World of the Moa. Bloomington: Indiana University Press. ISBN 0-253-34034-9 
5. Millener, P. R.; Worthy, T.H. (1991). ”Contributions to New Zealand's late Quaternary avifauna. II. Dendroscansor decurvirostris, a new genus and species of wren (Aves: Acanthisittidae).”. Journal of the Royal Society of New Zealand 21: sid. 179–200. doi:10.1080/03036758.1991.10431406.