Kvikkjokks församling

Kvikkjokks församling
Före detta församling
LandSverige
Kommun (nuv.)Jokkmokks kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLuleå stift
Bildad1696
 av del avJokkmokks församling
Upphörd30 april 1923
Uppgått iJokkmokks församling
Karta
Kvikkjokks församlings läge i Norrbottens län.
Kvikkjokks församlings läge
i Norrbottens län.
Kvikkjokks församlings läge
i Norrbottens län.
Koordinat66°57′04″N 17°43′19″Ö / 66.951208333333°N 17.722083333333°Ö / 66.951208333333; 17.722083333333
Koder, länkar
Församlingskod251003
KyrkoarkivSE/HLA/1010106
Redigera Wikidata

Kvikkjokks församling var en församling i Luleå stift och i Jokkmokks kommun i Norrbottens län. Församlingen uppgick 1 maj 1923 i Jokkmokks församling.

Administrativ historik

Församlingen bildades 1696 genom en utbrytning ur Jokkmokks församling och ingick därefter till 1 maj 1923 i pastorat med Jokkmokks församling (till 23 november 1796 som moderförsamling sedan som annexförsamling). 1 maj 1923 återgick församlingen till Jokkmokks församling.[1]

Den 1 maj 1923 (enligt beslut den 19 maj 1922) upphörde Kvikkjokk som församling och blev istället ett kyrkobokföringsdistrikt i Jokkmokks församling.[2]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kvikkjokks församling 1805–1920[3][4][5]
ÅrFolkmängd
1805
  
427
1810
  
696
1820
  
653
1830
  
507
1840
  
561
1850
  
653
1860
  
527
1870
  
453
1880
  
430
1890
  
464
1900
  
485
1910
  
534
1920
  
458
Anm: Befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.

Språk och etnicitet

Nedanstående siffror är tagna från SCB:s folkräkning 1900 och visar inte medborgarskap utan de som SCB ansåg vara av "finsk, svensk eller lapsk stam".[6]

Årtal Svenskar Finnar Lappar Totalt
1860 115 0 412 527
1870 120 0 333 453
1880 102 0 328 430
1890 144 0 320 464
1900 186 0 299 485

Namnet

Namnet skrevs vid folkräkningen 1890 Qvickjock, vid folkräkningen 1900 Kvickjock och vid folkräkningen 1910 Kvikkjokk.[7]

Kvikkjokks gamla kapell.
Kvikkjokks gamla kapell.

Kyrkoherdar

Ämbetstid[8] Namn Levnadstid Övrigt
1694–1710 Matthias Jonæ Groth Senare kyrkoherde i Ljustorps församling.
1710–1740 Petrus Alstadius 1679–1740
1741–1754 Olof Modeen 1696–1757
1757–1775 Jonas Hollsten Senare kyrkoherde i Nederluleå församling.
1775–1778 Johan Öhrling 1718–1778
1779–1796 Samuel Öhrling 1747–1799 Senare kyrkoherde i Lycksele församling.

Komministrar

Ämbetstid[8] Namn Levnadstid Övrigt
1797–1803 Jonas Grönlund Senare komminister i Sorsele församling.
1804 Lars Salomon Engelmark 1773–1831 Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
1806–1817 Carl Erik Læstadius 1775–1817
1819–1827 Johan Ullenius 1778–1847 Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
1827–1829 Pehr Christian Rådström Senare kyrkoherde i Stensele församling.
1829–1833 Conrad Grönlund 1794–1882 Senare kyrkoherde i Åsele församling.
1835–1846 Nils Fredrik Björkman 1793–1846
1848–1854 Henrik Laestadius 1808–1854
1855–1860 Ulrik Wilhelm Sundelin 1809–1871 Avskedad 1860.
1860–1870 Johan Læstadius 1815–1895 Senare kyrkoherde i Jokkmokks församling.
1871–1879 Magnus Berlin 1830–1916 Senare kyrkoherde i Arvidsjaurs församling.
1880–1891 Carl Fredrik Læstadius 1848–1927 Senare kyrkoherde i Stensele församling.
1891–1898 Erik Svensson Senare kyrkoherde i Sorsele församling.
1899–1903 Henrik Teodor Berlin Senare komminister i Jokkmokks församling.
1903– Carl Oscar Carlsson Lander 1923–

Kyrkor

Se även

Källor

  1. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  2. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 119. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6TbpmPsGq?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 30 december 2017. https://web.archive.org/web/20171230122632/http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/historisk-statistik/digitaliserat---statistik-efter-serie/. Läst 29 augusti 2018. 
  4. ^ ( PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160815205436/https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 3 maj 2018 
  5. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180822113519/https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 29 augusti 2018. 
  6. ^ SCB Folkräkningen 1900 tredje delen Arkiverad 19 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. sida 38 i pdf:en
  7. ^ Från SCB:s folkräkningar Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ [a b] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1923). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 2. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 26-44. Libris 490179. https://runeberg.org/hernosandh/2/0028.html