Conrad Grönlund

Conrad Grönlund
Född18 juli 1794[1][2]
Lycksele församling[1], Sverige
Död18 december 1882[1][2] (88 år)
Åsele församling[1][2], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2]
SysselsättningPräst[2]
Befattning
Komminister, Kvikkjokks församling (1829–1835)[2]
Kyrkoherde, Sorsele församling (1835–1842)[2]
Kyrkoherde, Fredrika församling (1842–1854)[2]
Kyrkoherde, Åsele församling (1854–1882)[2]
Kontraktsprost, Södra lappmarkens kontrakt (1863–1864)[2]
SläktingarPer Olof Grönlund (syskon)
Redigera Wikidata

Conrad Grönlund, född 18 juli 1794 i Lycksele församling, död 18 december 1882 i Åsele församling, var en svensk präst.

Biografi

Conrad Grönlund föddes 1794. Han var son till komministern Jonas Grönlund i Sorsele församling. Grönlund blev 1818 student vid Uppsala universitet och prästvigdes 7 november 1819 till komministeradjunkt i Sorsele församling. Han blev nådårspredikant i församlingen 7 februari 1821 och fick 26 juni 1822 samma befattning i Arjeplogs församling. Den 9 februari 1825 blev han curam pastoris gerens i Sorsele församling och 14 januari 1827 vikarierande komminister i Kvikkjokks församling. Grönlund blev i sistnämnda församling ordinarie komminister 21 oktober 1829 och utnämndes 23 februari 1833 till ordinarie pastor i Sorsele församling, tillträde 1 maj 1835. Han blev pastors i Fredrika församling 26 september 1840, tillträde maj 1840. Från 1847 till 1853 var han visitator i södra lappmarkerna. Grönlund blev 30 maj 1853 kyrkoherde i Åsele församling, tillträde 1 maj 1854 och installerades 2 juli samma år i Åsele kyrka av visitator N. J. Sundelin. Från 1863 till 1864 var han tillförordnad visitator och kontraktsprost i Södra lappmarkens kontrakt. Grönlund avled 1882 i Åsele församling.[3]

Familj

Grönlund gifte sig 1821 med Anna Christina Ångman (1804–1895). Hon var dotter till komministern Berndt Olof Ångman i Sorsele församling.[3]

Bibliografi

Grönlund har bidrog till 1849 års samiska psalmbok. Han översatta 18 psalmer och omarbetade 2 stycken. Grönlund översåg och förbättrade även den samiska kyrkohandboken.[3]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 19 november 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Leonard Bygdén, Hernösands Stifts Herdaminne, 1926, s. 337-338, läst: 19 november 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1926). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 4. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 337-338. Libris 490181