|
TrossamfundTrossamfund definieras i svensk lag [1] som en gemenskap för religiös verksamhet. För att bli ett registrerat trossamfund ska den religiösa verksamheten även anordna gudstjänst. Trossamfund i Sverige Ett trossamfund kan bestå av en eller flera församlingar. En församling kan vara ansluten till ett eller flera samfund. Ett trossamfund behöver inte vara registrerat trossamfund för att kunna verka som trossamfund och arrangera gudstjänster, och absolut tystnadsplikt gäller för präster och motsvarande även inom trossamfund som valt att fungera som annan juridisk person. Tystnadsplikten regleras i Offentlighets- och sekretesslagen. För Svenska kyrkan gäller Lag om Svenska kyrkan istället för Lag om trossamfund. Registrerade trossamfundFör de samfund som väljer att registrera sig enligt Lag om trossamfund finns särskilda föreskrifter (se registrerat trossamfund). Motiv till att registrera sig kan vara att samfundet önskar erhålla statsbidrag, ha rätt att förrätta vigslar eller bedriva skol- eller förskoleverksamhet. Olika lagar och förordningar gäller beroende på samfundets verksamheter och olika myndigheter är tillsyns- eller tillståndsmyndigheter. För församlingar inom vissa samfund är det otänkbart att ta emot några pengar från andra än de egna medlemmarna, för att undvika statlig inblandning, och deras medlemsantal hamnar därför utanför den statistik som Myndigheten för statligt stöd till trossamfund (SST) upprättar. Exempel är församlingen Livets Ord i Uppsala. Livssynsorganisationer som har ateism eller sekulär humanism som ledstjärna har tidigare inte befunnits bidragsberättigade. Den 18 januari 2024 beslutade emellertid Förvaltningsrätten att sekulära Humanisterna ska få registreras som trossamfund.[3] Samfund berättigade till statsbidrag via SSTRegeringen kan godkänna trossamfund som bidragsberättigade enligt "Förordningen om statsbidrag till trossamfund". Bidrag ges till samfund som ägnar sig åt "gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg". Bidrag får bara ges till "trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på". Samfund med färre än 3000 betjänade anses inte ha den egna livskraft som lagen fordrar, såvida de inte har gått samman med andra trossamfund för fördelning av medel, alternativt hör samman med en större organisation i utlandet. De statliga bidragen till trossamfunden delas ut av SST (se ovan). SST delar årligen ut cirka 50 miljoner svenska kronor till för närvarande (januari 2012) 22 st godkända samfund. Sveriges Buddhistiska Samarbetsråd (SBS), som efter över 10 års avslagna försök registrerades i juli 2005, blev det första godkända samfundet som inte hade koppling till de abrahamitiska religionerna. En svårighet var att definiera begreppet "gudstjänst". Jehovas vittnen är sedan 2020 berättigad till svenskt statsbidrag via SST, enligt dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2017 och regeringsbeslut 2019. Förutsättningen var att samfundet inte uppmanar sina medlemmar att inte godta att samhället ingriper till förmån för barn i vissa frågor,[4] det vill säga åtminstone passivt accepterar att sjukvården griper in i livshotande situationer.[5] Samarbetsorganisationer för trossamfund
Trossamfund med vigselrättDet är svårt att upprätta en förteckning över de svenska trossamfunden. Det är bara 22 stycken som får statsbidrag, men betydligt fler som har (eller har haft) vigselrätt. Följande svenska trossamfund hade vigselrätt enligt Kammarkollegiet i maj 2012 (observera att beviljandedatum för vigselrätt inte behöver vara den tidpunkt samfundet beviljats vigselrätt för första gången, samt att vigselrätten kan ha återkallats på begäran av trossamfundet självt):
Källa: Kammarkollegiet 2022[7] Se ävenReferenser
Externa länkar
|