sv Kungs-Barkar%C3%B6 socken

	Kungs-Barkarö socken; Socken
	Kungs-Barkarö kyrka;
Land	Sverige
Landskap	Västmanland
Härad	Åkerbo härad
Kommun	Kungsörs kommun
Bildad	medeltiden
Area	22 kvadratkilometer
Upphov till	Kungs-Barkarö landskommun; Kungs-Barkarö församling
Motsvarar	Kungs-Barkarö distrikt
Tingslag	Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag (1906-09-01–); Åkerbo tingslag (–1906-08-31)
Karta
	Kungs-Barkarö sockens läge i Västmanlands län. Kungs-Barkarö sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater	59°26′55″N 16°02′13″Ö / 59.44861111°N 16.03694444°Ö
Koder, länkar
Sockenkod	2299
Namn (ISOF)	lista
Kulturnav	länk
Hembygds-; portalen	Kungs-Barkarö distrikt
	Redigera Wikidata

Kungs-Barkarö socken i Västmanland ingick i Åkerbo härad, ingår sedan 1971 i Kungsörs kommun och motsvarar från 2016 Kungs-Barkarö distrikt.

Socknens areal är 21,70 kvadratkilometer, varav 21,52 land.^[1] År 2000 fanns här 258 invånare.^[2] Kyrkbyn Kungs-Barkarö med sockenkyrkan Kungs-Barkarö kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

Kungs-Barkarö socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kungs-Barkarö församling och för de borgerliga frågorna till Kungs-Barkarö landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Kung Karls landskommun som 1971 uppgick i Kungsörs kommun.^[2] Församlingen uppgick 2006 i Kungsörs församling.^[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kungs-Barkarö, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Åkerbo härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Kungsörs kompani, Livregementets grenadjärkår, Kungsörs kompani och Livregementets husarkår.^[4]

Geografi

Kungs-Barkarö socken ligger söder om Köping och Hedströmmen och väster om Mälarviken Galten, norr om Arbogaåns nedersta lopp med Köpingsåsen löpande från norr till söder. Socknen är en slättbygd.^[5]^[1]^[6]

På Köpingsåsen finns ruinerna av Konungaberkarna, nu Hovgården, en äldre kungsgård. Kungsörs kungsgård låg norr om Arbogaåns utlopp. och var ofta använd av regenterna från Gustav Vasa till Karl XII.

Fornlämningar

På Köpingsåsen finns även en labyrint och den fornminnesmärkta Drottning Kristinas ridbana.^[6]^[5]^[7]^[8]

Namnet

Namnet (1347 Berkarnæ) kommer från den äldre kungsgården. Berkarnæ antas ursprungligen vara ett önamn, vilket har bildats av en form av björk och pluralis aværin, 'grusformation' eller 'sandformation'.^[9]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Kungs-Barkarö socken 1760–1990

År			Folkmängd
1760			185
1769			212
1780			201
1790			238
1800			303
1810			258
1820			240
1830			325
1840			344
1850			385
1860			474
1870			540
1880			620
1890			684
1900			596
1910			582
1920			582
1930			588
1940			469
1950			408
1960			291
1970			230
1980			196
1990			208
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

Kungs-Barkarö församling

Referenser

Noter

^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kungs-Barkarö socken
^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
^ Administrativ historik för Kungs-Barkarö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
^ [a b] Nationalencyklopedin
^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kungs-Barkarö socken
^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kungs-Barkarö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

Externa länkar

Arkiv relaterade till Kungs-Barkarö socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
Föremål från Kungs-Barkarö socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.

[Svensk_uppslagsbok-1] [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kungs-Barkarö socken

[Harlen-2] [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[3] ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.

[4] Administrativ historik för Kungs-Barkarö socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.

[geogr-5] [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942

[NE-6] [a b] Nationalencyklopedin

[7] Fornlämningar, Statens historiska museum: Kungs-Barkarö socken

[8] Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kungs-Barkarö socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"

[9] Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

Kungs-Barkarö socken