Kryptorkism

Kryptorkism
Olika former av kryptorkism.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10	Q53
ICD-9	752.5
OMIM	219050
DiseasesDB	3218
Medlineplus	000973
eMedicine	med/2707  radio/201 ped/3080
MeSH	svensk engelsk

Kryptorkism (även kallat retentio testis eller testikelretention) innebär en missbildning hos pojkar bestående i att den ena testikeln (85–90 procent av fallen) eller båda (5–10 procent av fallen)[1] ej vandrat ner i pungen från sitt ursprungliga läge längre upp innanför ljumskarna under fosterutvecklingen. Tillståndet innebär en förhöjd risk för utvecklandet av ett seminom från testikeln, som är en elakartad tumör. Kryptorkism ska skiljas från monorkism, att endast ha en testikel.

Benämningen "kryptorkism" härleds ur grekiskans κρυπτός, kryptos, "fördold", och orchis "testikel".

Kirurgisk intervention (orkidopexi) görs, efter 1 års ålder, om testikeln ej descenderat spontant till skrotum, för att undvika att testikeln som ej vandrat ner utvecklas till en testikeltumör samt leder till infertilitet eller partiell infertilitet.[1]

Kryptorkism är även ett symptom vid Kallmanns syndrom, som även är associerat med störningar i luktsinnet (anosmi). Fenomenet drabbar även exempelvis hingstar, som då benämns klapphingstar.

Se även

• Dietylstilbestrol

Källor

Noter

1. ^ [ ] Sand et al. 2007, s. 493

Webbkällor

• ”Kryptorkism”. Svensk MeSH. Karolinska Institutet. https://mesh.kib.ki.se/term/D003456/cryptorchidism. Läst 5 oktober 2020. 

Tryckta källor

• Malmquist, Jörgen; Lundh, Bengt (2016). Medicinska ord: det medicinska språket: begrepp, definitioner, termer (6., [rev. och utök.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. sid. 215. Libris 18850792. ISBN 978-91-44-10979-4 
• Sand, Olav; Sjaastad, Øystein V.; Haug, Egil; Bjålie, Jan G. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi (2). Stockholm: Liber. sid. 493. ISBN 978-91-47-08435-7 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Kryptorkism.
  Bilder & media