Kommittén för kommunala nybildningarKommittén för kommunala nybildningar, även tidigare Kommittén för utredning i syfte att åstadkomma en inkorporeringslagstiftning[1] eller Inkorporeringslagstiftningskommittén[2], bemyndigades av Sveriges regering den 5 december 1913 och lämnade sitt betänkande den 21 mars 1918, daterat 12 december 1917.[1] Kommittén syftade till att åstadkomma större rörlighet i den kommunala och ecklesiastika indelningen och att skapa mera ordnade förhållanden på det området, och betänkandet ledde till den nya lagen (1919:293) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.[3] Kommitténs ordförande var juristen och tidigare justitieministern Albert Petersson [1], och ledamöterna inkluderade statsvetaren och senare borgarrådet Yngve Larsson[4], ämbetsmannen Johan Bååth[5], och juristen och senare jordbruksministern Knut Dahlberg[6]. Larsson hade under 1913 disputerat på avhandlingen Inkorporeringsproblemet, en omfattande utredning utförd på uppdrag av Svenska stadsförbundet.
Betänkande
Referenser
Vidare läsning
|
Portal di Ensiklopedia Dunia