Knut Gillis Bildt
Knut Gillis Bildt (i riksdagen kallad Bildt i Stockholm), född 13 juli 1854 i Klara församling, Stockholm,[2] död 13 oktober 1927 i Oscars församling, Stockholm,[3] var en svensk general, diplomat och politiker. BiografiKnut Gillis Bildt var son till statsministern friherre Gillis Bildt och Rosa Bildt, född Dufva. Den militära karriären gav, liksom för fadern, ovanligt snabba framgångar. Han blev underlöjtnant vid Livregementets dragoner 1871, löjtnant 1875, var verksam vid Generalstabsakademien i Berlin 1875–1878 samt kapten i Generalstaben 1883. 1890 blev Bildt ryttmästare vid livregementets dragoner och blev major vid generalstaben 1891. 1893 blev Bildt överstelöjtnant vid Smålands husarregemente och utnämndes till överste och chef för regementet 1896. Bildt var 1899 tillförordnad chef för Generalstaben. 1902–1904 var Bildt sekundchef för Livregementets dragoner innan han år 1904 blev Bildt generalmajor i armén och generalintendent. 1905 utnämndes Bildt till chef för generalstaben och befordrades 1910 generallöjtnant i armén och tog 1919 avsked samtidigt som han utnämndes till general i armén. Han var riksdagsledamot i första kammaren 1900–1908 för Norrbottens läns valkrets och blev, också i likhet med fadern, redan vid sin första riksdag insatt i statsutskottet. Bildt blev ledamot av Krigsvetenskapsakademien 1891 och hedersledamot av Örlogsmannasällskapet 1907.[4] FamiljBildt gifte sig 1883 med friherrinnan Hélène Åkerhielm af Blombacka, dotter till kaptenen friherre Oscar Åkerhielm och friherrinna Fredrique Åkerhielm. I äktenskapet föddes överste Nils Bildt, som blev farfar till Carl Bildt, Sveriges statsminister 1991–1994. Makarna Bildt är begravda på Solna kyrkogård.[5] UtmärkelserSvenska utmärkelser
Utländska utmärkelser
Referenser
Noter
|
Portal di Ensiklopedia Dunia