Katarina Erengislesdotter

Katarina Erengislesdotter
Yrke	Godsägare
Personfakta
Nationalitet	Sverige
Död	1435
Begravd	Vadstena klosterkyrka
Släkt
Frälse- eller adelsätt	Hammerstaätten
Sätesgård	Tyresö slott
Far	Erengisle Nilsson d. ä.
Mor	Margareta Bengtsdotter Bielke
Släktingar	Nils Erengislesson (syskon)
Familj
Gift	1387 Rävelsta
Make/maka	Gregers Bengtsson (Aspenäsätten)
Barn	Märta Gregersdotter Ingeborg Gregersdotter
Familj 2
Gift 2	1405
Make/maka 2	Gustav Leksson (Lek Ofradssons ätt)
Heraldiskt vapen

Katarina Erengislesdotter död 1435, var en svensk godsägare i Tyresö och Stockholms skärgård.

Biografi

Katarina Erengislesdotter var dotter till riddaren och riksrådet Erengisle Nilsson d. ä. och hans hustru Margareta Bengtsdotter Bielke (död 1370). Hon tillhörde Hammerstaätten som förde en kluven sköld på längden och var syster till Nils Erengislesson som levde på släktgodset Hammersta.

Efter faderns död 1406 övertog hon Tyresö slott med alla dess ägor inklusive den omfattande skärgårdsdelen inom Stockholms södra skärgård, samt ett antal stora jordegendomar i Uppland, Södermanland och Vadstena. [1] Efter hennes bortgång 1435 ärvdes hela egendomen av hennes sonson Gregers Matsson (Lillie) (1440–1494).

I ett första äktenskap på Rävelsta 1387 var Katarina gift med riddaren Gregers Bengtsson av Aspenäsätten, död 1435. De hade tillsammans döttrarna Märta Gregersdotter (död 1430) och Ingeborg Gregersdotter (död 1455).

1. Märta Gregersdotter (död 1430) var gift med Karl Ormsson (Gumsehuvud), och deras dotter Katarina Karlsdotter (Gumsehuvud) blev Sveriges drottning i sitt gifte med Karl Knutsson (Bonde).[1]
2. Ingeborg Gregersdotter, (död 1455) hade i sitt gifte med Matts Ödgislesson (Lillie af Löfstad) (1384–1442), den ovan nämnde sonen Gregers Mattsson.[1]

Katarina uppges vara omgift 1405 med riddaren Gustav Leksson (känd 1385, död 1411).[2] Han tillhörde Lek Ofradssons ätt som förde en kvadrerad vapensköld.

Katarina Erengislesdotter är begravd i Vadstena klosterkyrka, där en gravsten över henne och dottern i andra giftet är rest.[1][2]

Källor

• Äldre Svenska Frälseätter I:1, sidan 14
• Nordiska museets och Skansens årsbok 1933, kapitlen om Tyresö slott.
• Svenska medeltidsvapen I och II, av Jan Raneke 1982.
• Det medeltida Sverige Södermanland Tören 2:1, av Sigurd Rahmqvist och Kaj Janzon, utg. 2002 av Raä.

Referenser

1. ^ [ ] Äldre Svenska Frälseätter I:1, sidan 14
2. ^ [ ] Sveriges kyrkor: konsthistoriskt inventarium. 196. Vadstena klosterkyrka. - 3. Gravminnen: Östergötland Robert Bennett.