sv K%C3%B6pings kommun

	Köpings kommun; Kommun
	Köpings rådhus
Slogan	Rikare på fantasi, laganda och drivkraft
	; Köpings kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Västmanland
Län	Västmanlands län
Centralort	Köping
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	25 802 (2024-09-30)
Areal	644,56 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	604,32 kvadratkilometer
- därav vatten	40,24 kvadratkilometer
Bef.täthet	42,70 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°30′47″N 15°59′55″Ö / 59.513055555556°N 15.998611111111°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Västmanlands domkrets (2001-04-01–); Köpings domsaga (–2001-04-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2114
Anställda	3 175 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1983
GeoNames	2699780
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Köpings kommun är en kommun i Västmanlands län. Centralort är staden Köping.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bro, Himmeta, Köping, Malma, Munktorp, Odensvi och Västra Skedvi. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Köpings stad som 1863 bildade en stadskommun. 1919 införlivades Köpings landskommun i staden.

1939 bildades Kolsva landskommun (till 1950 benämnd Bro och Malma landskommun) av Bro och Malma landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Medåker (av de tidigare landskommunerna Arboga, Himmeta, Medåker och Västra Skedvi) och Munktorp (av Munktorp och Odensvi) medan Kolsva landskommun och Köpings stad förblev oförändrade.

Köpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Köpings stad, Kolsva landskommun och Munktorps landskommun samt delar ur Medåkers landskommun (Himmeta och Västra Skedvi församlingar).^[6]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Köpings domsaga för att från 2001 ingå i Västmanlands domsaga.^[7]

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. ^[8]

Geografi

Topografi och hydrografi

Se även: Lista över insjöar i Köpings kommun

I kommunens norra delar finns en sprucken berggrund täckt av morän. Här är barrskog det dominerande landskapet, med en del myrmark, särskilt i nordvästliga delar där sänkorna finns. Söder om detta område öppnar landskapet upp sig mot Mälaren och består till stor del av uppodlade lerslätter. Här och var finns även mindre områden med ädellövskog.

Hedströmmen rinner genom kommunen och dess dalgång är känd för sin rika flora. Flera rullstensåsar finns i området, där den största är Köpingsåsen som grenar sig strax nordväst om tätorten Köping.^[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.^[10]

Köpings kommun

Hela riket

Bebyggelse (5,3 %)

Skog (61,1 %)

Öppen myrmark (3,6 %)

Jordbruksmark (27,5 %)

Övrig mark (2,5 %)

Bebyggelse (3,1 %)

Skog (68,0 %)

Öppen myrmark (7,2 %)

Jordbruksmark (7,4 %)

Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Köpingsbygdens församling och Malma församling.

Från 2016 indelas kommunen i sex distrikt^[11]:Himmeta-Bro, Kolsva, Köping, Munktorp, Odensvi och Västra Skedvi.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2010 fanns det tre tätorter i Köpings kommun.^[12]

Nr	Tätort	Folkmängd
1	Köping	&&&&&&&&&&018355.&&&&&018 355
2	Kolsva	&&&&&&&&&&&02440.&&&&&02 440
3	Munktorp	&&&&&&&&&&&&0453.&&&&&0453

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som tillsammans samlade 28 av 49 mandat i kommunfullmäktige. Partierna fortsatte styra även mandatperioden 2014–2018.^[13] Valet 2018 ledde till att ett blocköverskridande styre i form av Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet och Liberalerna.^[14]

Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av ännu en blocköverskridande koalition. Denna gång bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.^[15]

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2022–2026^[16]
Ordförande	S	Annika Duán
Förste vice ordförande	S	Börje Eriksson
Andre vice ordförande	SD	Fredrik Andersson

Mandatfördelning 1970–2022

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

2

28

9

6

1

3

2

28

9

6

3

49

87,9

43

1973

3

26

11

3

2

4

3

26

11

3

2

4

49

90,3

41

8

1976

2

26

11

4

2

4

2

26

11

4

2

4

49

88,5

37

12

1979

3

26

9

4

2

5

3

26

9

4

2

5

49

86,6

34

15

1982

3

28

1

7

2

6

3

28

7

2

6

49

88,3

34

15

1985

3

27

1

6

4

1

6

3

27

6

4

6

49

85,2

35

14

1988

3

25

3

1

5

4

2

6

3

25

3

5

4

2

6

49

81,1

34

15

1991

3

23

2

5

3

8

3

23

2

5

3

8

49

81,4

32

17

1994

4

26

2

1

4

2

8

4

26

2

4

2

8

49

82,4

29

20

1998

7

21

2

1

4

2

4

8

7

21

2

4

2

4

8

49

75,90

24

25

2002

6

23

1

4

3

7

6

23

4

3

7

49

74,59

27

22

2006

4

22

1

5

3

9

4

22

5

3

9

49

75,59

28

21

2010

4

22

2

3

4

3

2

9

4

22

2

3

4

3

2

9

49

78,89

29

20

2014

4

22

2

7

4

2

1

7

4

22

2

7

4

2

7

49

80,94

26

23

2018

4

18

11

4

2

8

4

18

11

4

2

8

49

82,75

27

22

2022

4

16

13

2

3

1

4

6

4

16

13

2

3

4

6

49

79,44

29

20

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Efter valet 2014 kunde partierna inte komma överens om hur platserna i kommunstyrelsen skulle fördelas eftersom de båda politiska blocken fick lika jämförelsetal. Således kom två av platserna att lottas ut bland partierna. De tillföll då det borgerliga blocket respektive Sverigedemokraterna.^[17]

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Annika Duàn
Vice ordförande	S	vakant

Övriga nämnder

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Social- och arbetsmarknadsnämnden	V	Andreas Trygg	L	Iván Czitrom
Kultur- och folkhälsonämnden	S	Jonny Clefberg	S	Anna Eriksson
Samhällsbyggnadsnämnden	M	Ola Saaw	S	Annika Duàn
Vård- och omsorgsnämnden	S	Shazia Qorbani	S	Johan Jansson
Utbildningsnämnden	M	Mats Lindgren	S	Ulrik Jansson
Valnämnden	S	Lena Vilhelmsson	S	Fredrik Wikman

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Köping har företag som Volvo Powertrain AB, GKN-driveline, Yara AB, Tibnor, LEAX, Meag och Hästens. I kommunen finns också plastindustri, bryggeri, guldsmide, företag inom jord- och skogsbruk, trädgårdsnäring samt företag inom forskning och utveckling.

Infrastruktur

Transporter

Kommunen genomkorsas av Europaväg 18, riksväg 56 samt av länsväg 250.^[18]

Befolkning

Befolkningsutveckling

Kommunen har 25 802 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 103:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Köpings kommun 1970–2020^[19]

År			Folkmängd
1970			29 718
1975			27 872
1980			27 201
1985			26 371
1990			26 444
1995			26 137
2000			24 763
2005			24 646
2010			24 905
2015			25 557
2020			26 085

Kultur

Kommunvapen

Blasonering: I fält av guld ett blått, latinskt kors med de tre övre armarma korsade.

Köpings kommunvapen går tillbaka på stadens sigill, känt från 1378. I sigillet fanns, förutom korset, även bokstaven "K". När vapnet fastställdes av Kungl Maj:t år 1940 avlägsnades bokstaven. 1971 övertogs vapnet oförändrat av Köpings kommun och registrerades för denna i PRV år 1974.

Se även

Referenser

^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, Tvärsnytt, 30 januari 2013, läs online, läst: 9 november 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors. ”Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=FC20E0D068764A92FEB284E0BE3F3346?dokumentId=21000001423283&thumbnail=false. Läst 18 november 2022.
^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
^ ”Köping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%B6ping-(kommun-i-v%C3%A4stmanland-u-l%C3%A4n). Läst 2 maj 2024.
^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
^ Åström, Patrik (15 september 2014). ”Salomonsson styr vidare i Köping”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5965729. Läst 24 maj 2024.
^ ”KLART: Udda fyrklöver bildar nytt styre i Köping”. web.archive.org. 20 september 2018. Arkiverad från originalet den 20 september 2018. https://web.archive.org/web/20180920234938/https://www.bblat.se/artikel/vastmanland/koping/klart-udda-fyrklover-bildar-nytt-styre-i-koping. Läst 24 maj 2024.
^ Sillén, Samuel (31 oktober 2022). ”KD byter sida – nytt styre i Köping”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/sa-ser-det-nya-styret-ut-i-koping. Läst 24 maj 2024.
^ ”Presidium”. Köpings kommun. https://koping.se/kommun--politik/politik-ledning-och-namnder/kommunfullmaktige.html. Läst 17 juni 2024.
^ ”Här avgör lotten vem som ska styra i Köping”. SVT Nyheter. 21 oktober 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/lottning-idag-om-politiska-styret-i-koping. Läst 24 maj 2024.
^ ”Köping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%B6ping-(kommun-i-v%C3%A4stmanland-u-l%C3%A4n). Läst 14 maj 2024.
^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Köpings kommun.
Bilder & media
Köpings kommun

[eab8ae9cb3438b77215c1a1934163f8965bffa12-1] Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, Tvärsnytt, 30 januari 2013, läs online, läst: 9 november 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5078c22ea655b33765c2014142e5210134f655db-2] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-3] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors. ”Domsagohistorik - Köpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=FC20E0D068764A92FEB284E0BE3F3346?dokumentId=21000001423283&thumbnail=false. Läst 18 november 2022.

[8] 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)

[9] ”Köping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%B6ping-(kommun-i-v%C3%A4stmanland-u-l%C3%A4n). Läst 2 maj 2024.

[10] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.

[11] 
SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[12] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_Tätorter_2015-12] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.

[13] Åström, Patrik (15 september 2014). ”Salomonsson styr vidare i Köping”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5965729. Läst 24 maj 2024.

[14] ”KLART: Udda fyrklöver bildar nytt styre i Köping”. web.archive.org. 20 september 2018. Arkiverad från originalet den 20 september 2018. https://web.archive.org/web/20180920234938/https://www.bblat.se/artikel/vastmanland/koping/klart-udda-fyrklover-bildar-nytt-styre-i-koping. Läst 24 maj 2024.

[15] Sillén, Samuel (31 oktober 2022). ”KD byter sida – nytt styre i Köping”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/sa-ser-det-nya-styret-ut-i-koping. Läst 24 maj 2024.

[16] ”Presidium”. Köpings kommun. https://koping.se/kommun--politik/politik-ledning-och-namnder/kommunfullmaktige.html. Läst 17 juni 2024.

[17] ”Här avgör lotten vem som ska styra i Köping”. SVT Nyheter. 21 oktober 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/lottning-idag-om-politiska-styret-i-koping. Läst 24 maj 2024.

[18] ”Köping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%B6ping-(kommun-i-v%C3%A4stmanland-u-l%C3%A4n). Läst 14 maj 2024.

[19] ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]