Kärnkraftsskatt

Kärnkraftsskatt eller effektskatt (formellt skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktor) var en svensk punktskatt baserad på reaktorns termiska effekt som togs ut från 1984 och till och med 2017.

Historik

Kärnkraftsskatt betalades av tillståndshavaren, det vill säga den som har tillstånd att inneha och driva kärnkraftsreaktorn. Skatten infördes 1 januari 1984 och uppgick då till 0,2 öre/kWh.[1] Vid införandet av skatten var 10 reaktorer i drift (Ringhals 1-4, Barsebäck 1-2, Oskarshamn 1-2 samt Forsmark 1-2) medan 2 reaktorer (Oskarshamn 3 och Forsmark 3) togs i drift 1985.

Skatten höjdes i flera omgångar[2] och bytte 1 juli 2000 namn och skepnad till Effektskatt i och med lagen (SFS 2000:466) av Regeringen Persson (S) under finansminister Bosse Ringholm. Vid införandet 1 juli 2000 var "effektskatten" 5 514 kr per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten. Med antagande om en verkningsgrad på 33 procent och en tillgänglighet på 80 procent motsvarade detta 2,9 öre/kWh.

Skatten höjdes vid tre tillfällen:

1. Regeringen Persson (S) under finansminister Pär Nuder höjde skatten med 85% (SFS 2005:963) från och med 1 januari 2006 till 10 200 kr per megawatt och månad.
2. Regeringen Reinfeldt (M/KD/L/C) under finansminister Anders Borg höjde skatten med 24% (SFS 2007:1389) från och med 1 januari 2008 till 12 648 kr per megawatt och månad.
3. Regeringen Löfven I (S/MP) under finansminister Magdalena Andersson höjde skatten med 17% (SFS 2015:471) från och med 1 augusti 2015 till 14 770 kr per megawatt och månad. I budgetpropositionen 2014/15:1 där höjningen föreslås avstyrker en rad remissinstanser från höjningen, däribland: Ringhals AB, Forsmark Kraftgrupp och Projekt Basindustririket.
   Svenska Kraftnät (SVK) framförde följande (se sida 277):

”

Svenska Kraftnät hyser oro för att ytterligare reduktioner av kärnkraftens lönsamhet kan komma att påverka ägarnas intresse av att driva produktionsanläggningarna vidare. En enkel analys grundad på Svenska kraftnäts årliga kraftbalansrapport indikerar att en stängning av Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2 markant skulle öka risken för effektbrist i södra Sverige (elområde 3 och 4).

„

Konjunkturinstitutet anförde följande (se sida 278):

”

Den föreslagna höjningen går långt utöver en prisutvecklingsjustering och motiveras främst av fiskala överväganden. Höjningen kommer att påverka kärnkraftbolagens lönsamhet med åtföljande effekter på produktionsbeslut, investeringsvilja, framtida elpriser och i förlängningen industrins konkurrenskraft.

„

I januari 2016 varnade Vattenfall att effektskatten hotade att samtliga reaktorer i Sverige skulle läggas ned redan 2020.[3]

Regeringen Löfven I (S/MP) beslutade att kärnkraftsskatten skulle sänkas med 90% (SFS 2017:401) till 1 500 kr per megawatt och månad från om med 1 juli 2017.

En blocköverskridande energiöverenskommelse nåddes den 10 juni 2016 som bland annat innebar att kärnkraftsskatten slopades från och med 1 januari 2018.[4][5] (SFS 2017:402)

Översikt

I tabellen anges effektskattens storlek vid olika tidpunkter, samt en ungefärlig omräkning till skattens storlek per producerad kilowatt-timme. I den ungefärliga omräkningen antas kraftverket ha en tillgänglighet på 80 procent, samt en termisk verkningsgrad på 33 procent.

Översikt termisk effekt i kärnkraftsreaktor

Datum	Skattesats (SEK/(MW,månad))	Ungefärlig skatt (öre/kWh)
2000-07-01	5 514	2,9
2006-01-01	10 200	5,3
2008-01-01	12 648	6,6
2015-08-01	14 770	7,7
2017-07-01	1 500	0,8
2018-01-01	Slopad	0,0

I tabellen framgår hur mycket skatt samtliga kärnkraftverk betalade i kärnkraftsskatt och effektskatt. Den totala summan över alla år blev 62 miljarder kronor.[6]

Översikt punktskatt för svensk kärnkraft

År	Kärnkraftskatt (miljoner SEK))	Effektskatt (miljoner SEK)
1984	97
1985	112
1986	134
1987	129
1988	133
1989	125
1990	130
1991	147
1992	122
1993	100
1994	139
1995	133
1996	1115
1997	1472
1998	1549
1999	1545
2000	827	881
2001		1862
2002		1789
2003		1829
2004		1863
2005		1794
2006		3198
2007		3238
2008		3976
2009		3395
2010		3997
2011		3852
2012		3939
2013		4037
2014		3841
2015		3768
2016		4254
2017		2564

Olika uppfattningar om skattens inverkan på kärnkraftens lönsamhet

Två månader efter sista höjningen meddelade OKG den 14 oktober 2015 beslut om nedläggning av kärnkraftsreaktorerna O1 och O2 i Oskarshamn. Dagen efter 15 oktober 2015 kom avvecklingsbeslutet av reaktorerna R1 och R2 vid Ringhals.[7] Vid det tillfället utgjorde effektskatten drygt en tredjedel av driftkostnaden för kärnkraftsel.[8]

Vattenfalls produktionschef Torbjörn Wahlborg sade 2021 i SVT att hade det inte varit för kärnkraftsskatten så hade Vattenfall aldrig fattat beslutet om att förtidsavveckla reaktorerna R1 och R2 vid Ringhals. Enligt Sveriges Radio bidrog ovanligt låga elpriser vid tidpunkten till att höjningen av kärnkraftsskatten resulterade i nedläggningsbeslut av reaktorerna Oskarshamn 1 och 2 och R1 och R2 vid Ringhals.[9]

Anmärkningar

Referenser

1. ”Förslag till Lag om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk”. lagen.nu. https://lagen.nu/prop/1983/84:62. Läst 1 oktober 2022. 
2. ”Lag (1983:1104) om särskild avgift för elektrisk kraft från kärnkraftverk | Lagen.nu”. lagen.nu. https://lagen.nu/1983:1104. Läst 1 oktober 2022. 
3. Kim Lundin. ”Rivningen av Ringhals ger en mångmiljardnota”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220817144552/https://www.di.se/brandstudio/sek-svensk-elstandard/bakom-kulisserna-i-det-uppkopplade-samhallet-2/. Läst 2 oktober 2022.  Dagens Industri, 10 december 2017.
4. ”Energiuppgörelse klar mellan fem partier”. Sveriges Radio. 10 juni 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6450597. 
5. Riksdagsförvaltningen. ”Lag (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Svensk författningssamling 2000:2000:466 t.o.m. SFS 2017:401 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2000466-om-skatt-pa-termisk-effekt-i_sfs-2000-466. Läst 19 augusti 2018. 
6. ”Totala miljöskatter i Sverige 1993–2021”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/tabell-och-diagram/miljoskatter/totala-miljoskatter-i-sverige/. Läst 26 augusti 2022. 
7. ”Sverige – Nybyggnation, energiöverenskommelse och stängningar”. energiforsk.se. Arkiverad från originalet den 26 november 2022. https://web.archive.org/web/20221126080919/https://energiforsk.se/program/karnkraft-omvarld-och-teknik/nyheter/marknadsutveckling/sverige-nybyggnation-energioverenskommelse-och-stangningar/. Läst 19 augusti 2022. 
8. ”Sweden strikes deal to continue nuclear power”. The Local. 10 juni 2016. http://www.thelocal.se/20160610/sweden-agrees-to-continue-nuclear-power. 
9. ”Elchocken och ministerns omöjliga löften”. Sveriges Radio (Sveriges Radio Kaliber). 16 maj 2022. https://sverigesradio.se/artikel/har-kan-du-lasa-programmet--39. Läst 10 december 2022.