John Bannister Goodenough

John B. Goodenough Nobelpristagare i kemi 2019
John B. Goodenough, 9 december 2019.
Född25 juli 1922[1][2]
Jena, Tyskland
Död25 juni 2023[3] (100 år)
Austin, Texas, USA
BegravdAustin Memorial Park Cemetery[4]
Medborgare iUSA
Utbildad vidYale University, bachelor of science[2]
University of Chicago, filosofie doktor[2]
SysselsättningFysiker, meteorolog[2], uppfinnare, universitetslärare[5]
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology
University of Texas at Austin
Flygnationalgardet (1942–1948)[6]
Oxfords universitet (1976–1986)[7]
FöräldrarErwin Ramsdell Goodenough[2]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Universitetet i Bordeaux (1967)[8]
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1975)
Von Hippel Award (1989)[2]
ACM Fellow (1995)[9]
Olin Palladium Award (1999)[10]
Japanpriset (2001)[11]
Hedersdoktor vid Santiago de Compostela Universitetet (2002)
Enrico Fermi-priset (2009)[12]
Utländsk ledamot av Royal Society (2010)[13]
National Medal of Science (2011)[14]
Charles Stark Draper-priset (2014)[15]
Israels premiärministers pris för innovation inom oljeersättning (2015)[16]
Clarivate Citation Laureates (2015)[17]
Welch's kemipris (2017)[18]
Benjamin Franklin-medaljen (2018)
Nobelpriset i kemi (2019)[19]
Copleymedaljen (2019)[20]
Washington Award (2021)[21]
Medlem av American Physical Society
Hedersdoktor vid Jenas universitet
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

John Bannister Goodenough, född 25 juli 1922 i Jena, Tyskland, död 25 juni 2023 i Austin, Texas,[22][23] var en amerikansk fysiker och materialvetare (professor) samt mottagare av Nobelpriset i kemi 2019.

Biografi

Goodenough hade dyslexi som barn och beskriver själv sin barndom som "inte särskilt lycklig" med en far som var professor i religionshistoria vid Yale och som förväntade sig att hans son skulle kunna läsa. I tolvårsåldern blev han satt i internatskola där han med större framgång ägnade sig åt språk och matematik. Under andra världskriget tog han värvning och arbetade som meteorolog.[24]

Han doktorerade i fysik vid University of Chicago och arbetade med att utveckla datorminnen vid MIT i Boston. 1976 övergick han till att arbeta med batteriforskning vid Ford Motor Company. Han blev 1986 professor i maskinteknik och materialvetenskap vid University of Texas i Austin. Han tillskrivs upptäckten och utvecklingen av litiumjonbatteriet.

År 2014 mottog han Charles Stark Draper-priset för sitt bidrag till litiumjonbatteriet.[25] År 2019 tilldelades han Royal Societys högsta utmärkelse, Copleymedaljen.[26].

År 2019 tilldelades han även Nobelpriset i kemi tillsammans med M. Stanley Whittingham och Akira Yoshino för utvecklingen av litiumjonbatteriet.[27]

Goodenough var troende och framhöll att han som forskare "ärar skaparen genom att försöka förstå skapelsen och hur den fungerar".[24]

Referenser

  1. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: john-b-goodenough, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U17482.[källa från Wikidata]
  3. ^ Obituary. Goodenough, Nobel laureate who gave the world Li-ion batteries, passes away (på engelska), Business Line, 26 juni 2023, läs online, läst: 26 juni 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 255868713, läs online, läst: 1 juli 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0318877, läst: 17 november 2024.[källa från Wikidata]
  6. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.legifrance.gouv.fr .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, awards.acm.org , läst: 23 juni 2024.[källa från Wikidata]
  10. ^ Olin Palladium Award (på engelska), Electrochemical Society, läs online.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.japanprize.jp .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, science.osti.gov .[källa från Wikidata]
  13. ^ New Fellows 2010 (på engelska), läst: 30 april 2022.[källa från Wikidata]
  14. ^ The President's National Medal of Science: Recipient Details (på engelska), National Science Foundation, läs online, läst: 9 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  15. ^ Charles Stark Draper Prize for Engineering: Dr. John B. Goodenough (på engelska), National Academy of Engineering, läs online, läst: 9 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.jpost.com .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, welch1.org .[källa från Wikidata]
  19. ^ The Nobel Prize in Chemistry 2019 (på engelska), Kungliga Vetenskapsakademien, 9 oktober 2019, pressmeddelande, läs online, läst: 9 oktober 2019.[källa från Wikidata]
  20. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), läs online, läst: 10 januari 2021.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.washingtonaward.com .[källa från Wikidata]
  22. ^ https://www.nytimes.com/2023/06/26/science/john-goodenough-dead.html
  23. ^ Goodenough, Nobel laureate who gave the world Li-ion batteries, passes away (engelska)
  24. ^ [a b] Maria Gunther (5 maj 2018). ”John Goodenough skapade batteriet i all bärbar elektronik”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/john-goodenough-skapade-batteriet-i-all-barbar-elektronik/. 
  25. ^ Charles Stark Draper Prize News Arkiverad 25 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine., National Academy of Engineering. Retrieved March 1, 2015.
  26. ^ Inventor of the lithium-ion battery, Professor John Goodenough, awarded Royal Society’s prestigious Copley Medal på Royal Society 23 maj 2019.
  27. ^ ”Nobelpriset i kemi 2019” (pdf). Kungliga vetenskapsakademien. 9 oktober. https://www.nobelprize.org/uploads/2019/10/press-chemistryprize2019-swedish.pdf. Läst 9 oktober 2019. 

Externa länkar

Auktoritetsdata